Mila by Night #1 (2018-11-14)
Kategori: Tävling
Karta/område: Balingsholm
Arrangör: OK Södertörn
Distans: Natt, masstart, pöbel
Sträcka: 5,9km
Sträcka: 7.09 km
Tid: 58:05
Placeringsmässigt personbästa på Mila med en 17.e plats av 103 startande. Märkligt eftersom det inte alls kändes som att kroppen var med på noterna. Upplevde dålig ork och att jag hela tiden sladdade, tappade och blev omsprungen. Visade sig efteråt att det var kraftigt gafflat, vilket tycks ha skördat offer i resultatlistan. Själv märkte jag inget alls av det. Om det beror på min överlägsna kartkontakt eller på ren bonnröta låter jag vara osagt.
1. Stod rätt långt fram med startnummer 21. Ganska snart kändes det dock som jag hade lejonparten av pöbeln framför mig. Kändes tungt att springa. Vet inte hur genomtänkt beslutet var, men när fältet vek upp i skogen bestämde jag mig för att springa runt på vägen. Bara tre lampor före mig valde detta alternativ och all erfarenhet av Mila skriker att egna initiativ mycket sällan lönar sig. Dessutom måste jag erkänna att om jag hade sett stigen på kartan i mörkret och farten hade nog beslutet blivit ett annat. Men det gick bra och med gafflingsfacit i hand kan det nog ha varit en vinstlott. Med den bortre gaffeln av tre hade risken för förvirring med huvudklungan varit hög.
2. Letade mig fram lite långsamt.
3. Ok
4. Sladdade lite men kom ikapp uppför.
5. Trött och tappade kontakten helt med löparna framför. Långt fram till nästa lampa. Borde ha tagit ett litet högerval, men gjorde i stället ett försök att komma i kapp. Lyckades inte närma mig och orkade dessutom inte hålla koll in mot kontrollen. Plötsligt mycket folk i skogen och de flesta tycktes förvirrade. Tog dagens felbeslut och gjorde en utflykt till höger innan jag kunde vända rätt.
6. Undrar om man inte borde rundat i en rätt vid vänsterbåge. Jag följde ett led och det blev två klättringsinsatser. Tror att det var här Henrik kom ikapp och förbi.
7. Borde ha gått höger om linjen, men tappade inte så mycket på att hålla vänster.
8. Ingen riktig koll på var jag tog mig upp på kontrollhöjden. Här kunde jag nog anat att det var gafflat, men trodde nog mest att spridningen berodde på att folk hade dålig koll. Det hade förvisso även jag, men hade ändå en känsla av åt vilket håll jag borde röra mig och träffade bra.
9. Omsprungen och sladdandes tog jag mig över fältet. Skymtade Henrik en bit framför, vilket förvånade en smula eftersom jag inbillat mig att jag tagit kontrollen innan före honom utan att fatta att han hade en annan gaffel. Med en liten lucka följde jag ändå ledet till kontrollen.
10. Försökte hänga med. Ledet gick lite långt höger och jag kan ha tagit några placeringar upp mot kontrollen med ett aningen snävare vägval.
11. Insåg att målet inte var alltför långt borta och att överlevnadschanserna var goda, vilket gav lite extra ork. Höll en hyfsad position fram till vägen, men där tog oförmågan till tempoväxling och kanske framförallt nerförslöpning ut sin rätt. Blev förbisprungen och brutalt frånsprungen. För varje steg hamnade jag två steg efter ner mot svängen. På platten lyckades jag dock öka och närmade mig en smula och väl inne i skogen kunde jag få kontakt.
12. Hornen växte ut och jag hängde med en snabblöpande gubbe i dalen mot ängstarmen. Började mentalt tänka att jag skulle sälja mig dyrt i spurten, men först blev det en något ängslig klättring upp till kontrollen. Stämplade som trea i gänget.
13. Laddade för spurtuppgörelse, men den kom av sig helt. Tror att alla visualiserade sig en öppen lättlöpt äng, kanske med marschaller till mål, men så var det inte. Tveksamt förvirrade dök vi in i några meters svårgenomtränglig sly. På andra sidan fick jag nog koll på läget först och kunde förvånad vinna skiktet, placeringen efter Henrik som dock var halvannan minut före.
Först i Farstahallen där jag hann se halva tredje perioden och Farstas sudden-avgörande i DM-kvartsfinalen kollade jag liveresultaten och insåg att kvällen lopp var en resultatmässig framgång.
Visa kommentarer (0)
 
Mila by Night #1 (2018-11-14) Mila by Night #1 (2018-11-14)