Järfälla medel (2015-05-01)

Skämtade innan loppet om att den givna taktiken borde vara att fixa en bra rygg genom att få Erik att missa sin start med ett par minuter. Det blev nästan exakt så. Hjälp i princip hela vägen både med kontrollplock, farthållning och trygghetskänsla. Resulterade förvisso i ett visst mått av otillfredställelse, men måste ändå vara nöjd. Tyckte att jag hade bra koll för det mesta och även i flack terräng är det kul med en kilometertid under åtta.
1. Fokus på riktningen i uppförssluttningen. På håll fick jag se Erik stilla uppe på krönet. Tolkade det som att han vänt tillbaka för att läsa in sig och ta nya tag. Noggrann kartläsning när jag kom upp och resultatet kan nog betecknas som spik. Erik hade sprungit förbi kontrollen, kom från andra hållet och stämplade strax efter.
2. Identifierade stenen på långt håll. Bra! Erik precis efter.
3. Valde en båge för att undvika det grönstreckade. Erik sprang fortare och rakare. Svängde in mot slutet och följde Erik till kontrollen.
4. Försökte följa med i Eriks tempo. Låg några steg till vänster. Erik gick rakare in i ringen.
5. Försökte knapra in, men låg några sekunder bakom.
6. Tempot lite för högt för mig. Funderade på att släppa, men försökte hänga på. Ingen koll på utgången, men efter en bit jag slog i alla fall en blick på kompassen och insåg att riktningen var fel. Vek lite höger några meter, men saknade självförtroendet att bortse från Erik och insåg inte att parallellfelet var ett faktum. Erik kom ner framför mig, men någon kontroll fann vi inte. Vi tacklade det lite olika; tror att Erik stannade upp, själv fortsatte jag framåt. När jag insåg var jag var och vände tillbaka så var Erik inläst och vi kunde båda springa till kontrollen. Erik lät mig stämpla först.
7. Erik sprang på linjen eller något vänster om densamma, jag till höger (identifierade inte att jag borde undvika det grönstreckade). In i ringen från lite olika vinklar kom vi i princip samtidigt till kontrollen.
8. Utgången dålig! Sprang sedan parallellt med linjen. Kändes som en hyfsat tydlig limpa till höger så jag trodde att jag var rakt på, men den riktiga limpan till vänster var Lite tydligare. Erik några sekunder framför.
9. Något kortare väg, så jag knaprade in en sekund fast jag rörde mig långsammare.
10. Planen blev att börja uppepå höjden, trassla mig över det grönstreckade och närma mig kontrollen från söder. Erik började på samma sätt (framför mig), men jag vek vänster tidigare. GPS-kurvan ser bra ut, men i verkligheten var jag illa ute, osäker och utan full koll. Skönt då att skymta Erik även på avstånd och det blev inte sämre när han kom upp framför mig och ledde mig hela vägen till stenen i det gröna.
11. Erik sparade någon höjdkurva genom att runda i en båge. Jag tänkte att det var säkrast att gå upp på linjen. Prickade fint och stämplade några sekunder före.
12. Bra första halvan, hittade det stråk jag sökte. Men sedan tappade jag riktningen och räddades av Erik som nog sprang linjen hela vägen.
13. Min tur att hålla linjen, såg stenen på håll och kunde stämpla före.
14. Erik sprang rakare och jättefort! Kanske i en förtida spurt?
15. Nu tog Erik det lugnt och jag kunde komma ikapp och streta förbi. Såg någon annan löpare stämpla på lite håll, vilket hjälpte rätt rejält.
16. Insåg direkt att det var knepigt eftersom jag inte kunde utröna detaljerna i ringen. På håll såg jag dock en brant och matchade den med brantstrecket bakom kontrollen. Det visade sig dock vara branten lite nordöst i ringen och det tog en stund innan jag fattade det.
17. Skön avstämning med stora stenen i ringkanten!
18. Plockade ett par löpare i långspurten.
19. Hann inte få upp farten innan upploppet var slut.