Mälarhöjdens medel (2015-04-19)

Definitivt inget flow i skogen idag. Orkeslös, stel, öm av nya skorna och stukad av dåliga beslut redan i inledningen. Det är dock inte alltid resultatet motsvarar känslan fast jag har ju tidigare bestämt mig för att upplevelsen av flow är måttstocken och resultatet underordnat. Således mindre bra detta.
1) Djävlar, en kort första! Obegripligt stressande speciellt som några ungdomar sölar till startpunkten så jag behöver springa bredvid vilket hindrar mig från att läsa kartan. Skulle lagt mig efter där. Uppför, uppför. Det blir tungt idag. Krokar in kontrollen utan att ha ägnat 2an en tanke.
2) Sätter av på strecket men kommer snart på att jag skall kolla alternativen. Bestämmer mig för vägen till höger men lyckas inte exekvera i enligt det. Tror ett tag at stigen jag kommer ut på är vägen men hur kan jag tro det. Ett tags förvirring men sen fortsätter jag enligt plan fast med en obekväm känsla av att redan ha sumpat loppet. Ett tag tror jag kontrollen är lagd mitt i migrantlägret men till slut fattar jag att det är rastrerat och att jag är kort..
3) Försöker hålla höjdkurvan och springa på skrå i det jag förmodar är en bokskog. Det går inte fort och bidrar inte till något flow.
4) Uppåt, Uppåt. Hamnar i syreskuld och behöver gå ned på långa kliv vilket skulle kunna nyttjats till att läsa in femman men för trött. God koll dock och det är ju öppet och sikten bra,
5) Fattar att banläggaren försöker lura mig över toppen men nu är det nog. Jag bestämmer mig för att hålla vunnen höjd ned till den asfalterade gångstigen men i verkligheten är det snårigt åt det hållet och mina trötta lår gillar att det bär av nedåt, oaktat att det faktiskt är bakåt relativt det håll jag ska åt. Illa. Tog det inte så hårt då men nu vid skrivbordet tycker jag inte om vad jag ser. Väl på asfalten förstår jag vidden av den ömhet som nya skorna orsakade igår på höger fots utsida och jag funderar på om smärtan är skadlig och jag kanske borde ta av mig skon men linkar vidare fast fort går det inte och ont gör det. Skeppling går om med rejält bättre fart fast när vi är över vägen går han för långt och jag är nästan i kapp vid kontrollen
6) Byter raskt teknik för den här kontrollen har helt annan karaktär. Noggrann med kompassen vilket går bra och Skeppling är passerad men sen är avslutet slött och Skeppling försvinner i fjärran.
7) Oj vilken nål i höstack historia. Läser minutiöst men behöver också se var jag sätter fossingarna för nu börjar det bli farligt. Har inte tid att kolla positionen relativt stenen och kommer in på fel sida men jag tror jag är före Skeppling.
8) Tänker att enda chansen är att gå noga rakt på. Missar att det finns en stig till höger. Min väg är allt annat än säker. Faktiskt raka motsatsen. Orientering med livet som insats med mördarskor på fötterna. Massor av negativ energi när Skeppling mfl går om till höger på vad som visar sig vara rena motorvägen relativt där jag hoppar runt bland vassa stenflak.
9) Upppå stigen och god koll. Ok här infann sig lite flyt,
10) Tanken är att gå runt till höger även om sistahöjden men väl på plats får jag göra om planen.
11) Akut syrebrist här för efter en tredjedel får jag för mig att jag är framme och börjar leta. Helt märkligt faktiskt.
12) Börjar återigen bakåt av trötthet vilket kostar några sekunder. Avslutningen är kass. Jag vet mycket väl att jag springer för långt på asfalten eftersom jag räknar steg från skälet men jag orkar helt enkelt inte vika av i pinnskogen och fortsätter därför framåt mot bättre vetande Kontrollen där är inte min så jag behöver vända tillbaka. Usch.
13) Trasslig nedförlöpning är verkligen ett förbättringsområde för mig men resten av kontrollen visar jag bra integritet och låter mig inte bedras av de förvirrade människorna som letar på toppen och för långt till höger.
14) Det vanliga klippet i stegen in mot mål vill inte infinna sig.

Summerar dagen med att nu får de nya skorna vila minst en vecka och ja, jag behöver träna mer och gärna närma mig målvikten.