Måsenstafetten (2015-03-29)

Kan inte se något förmildrande med den lilla galonklädda hjälmfotingen som stod och kramade startpunkten! Finns få saker som får en att känna sig så dum som när snitseln tar slut och startpunkten inte är där. Gjorde en 360-gradare och slog ut med armarna som Zlatan. Jag såg ju skylten ”Skuggningskartor för ungdomsbanor” men hade väntat mig ”Startpunkt” och en skärm.
Det tar bara 15 sekunder innan en flik av skärmen skymtar fram bakom ungens galonbyxor men det är en evighet i det läget och huvudet är fyllt med allt annat än rätt tankar.
God sikt idag så kompassen brukades flitigt och med framgång får man lov att säga. Min nya ide när jag går på kompass är att tänka natt. Det verkar funka i alla fall i den här vänliga terrängen.
Fort gick det inte. Energilöst är väl en bra sammanfattning.
Bommen på 11an är ingen kul plump. Utan den hade jag i alla fall kunnat glädja mig åt bra orientering fullt ut om nu inte kroppen ville samarbete gällande hastigheten. Missen går till så här:
Jag vet att jag börjar närma mig avståndsmässigt men har en känsla av att ha gått till höger och det är därför jag viker svagt innan 90 graderssvängen. När jag tittar framåt ser jag ingen lite sankmark så jag bestämmer att jag är fel i sida. Kollar kartan eftersom jag har en större öppen sankmark för över. Hittar en sådan SSO om ringen och sätter av NNV trots att det inte ser övertygande ut. Här kan jag bara inte förstå varför jag inte överväger det omvända alternativet och hittar den öppna sankmarken i norra ringkanten på kartan. Det hade sparat mig precis 2 minuter.
Men om jag får välja mellan 2 minuters tapp på en stafett och ytterligare en påminnelse om att alltid dubbelkolla positionen vid inläsningar så kanske det var bäst så här.