Vinterserien (2015-03-15)

Nattsvart i vårsolen. Klockren kandidat till det sämsta jag presterat i en orienteringsskog. Då skall man ändå minnas att jag har en hel del historiska katastrofer på kontot.
1. Okoncentrerat. Bristande plan. Lite trassligt i kärret, borde kanske ha rundat höjden åt andra hållet.
2. Återigen bristande plan. Någon tanke först att söka stigen västerut. Ändrade mig. För grov orientering andra halvan vilket resulterade i en redig krok.
3. Varför inte använda kompassen? Träffade en gubbe i skogen som ytterst artigt undrade om jag kunde hjälpa honom. Visade sig svårare än jag trodde eftersom vi hade olika kartskala. Jag misslyckades även i detta moment. Lite stressad hade jag inte riktigt koll in mot kontrollen vilket resulterade i fyra minuters förvirring.
4. Varför har jag en kompass? Tänkte vänstervägval med början söder om det gröna. Fattade visserligen att jag inte gjorde det, men tog inte konsekvenserna. Borde ha fullföljt högervägvalet.
5. Första halvan inte helt fel, men avslutningen är pinsam. För stort fokus på den otydliga stigen. Varför inte orientera i stället?
6. Kompass?
7. Konstig utgång, men egentligen inte så dumt att gå strax höger om linjen. Problemet bara att när jag för en gång skull slog en blick på kartan låg kompassen visserligen på en linje mot 7:an, men dessvärre från 8:an! I stället för att lugna ner och ta om fick jag lite panik. Därav den meningslösa tvärförflyttningen. Avslutningen ok.
8. Ok, men lite tveksam avlutning.
9. Helt ok, nödvändig liten avstickare.
10. Aldrig för sent att avsluta bra! Borde kanske ha gått på linjen, men den otydliga stigen blev alltför lockande. Den skulle ju övergå i storstig följbar nästan hela vägen till kontrollen. Men storstigen skymtade jag aldrig. Hamnade snett och hade efter dagens tidigare uselheter inte förmågan att förstå trots alla diskrepanser mellan karta och verklighet. Fattade först en kvart senare. Efter en blick på klockan gav jag upp (för att inte orolig bror skulle kalla in brandkåren).