Mila E3 (2015-01-14)

Jaha då var man där igen! En bedrövlig start på orienteringsåret. Att den relativt goda löpformen från december-Mila skulle vara bortblåst var väntat. Så blir det när man är stilla ett par veckor och därefter stukar foten. Att bortförklara stämpeln underkänd är knepigare. Det är rätt och slätt alltför dåligt.
1. Herrklassen hade en stund innan agerat ovanligt förvirrat vid sin start. Ett mindre gäng valde att gå höger, vilket var en ledtråd. Vi stod uppställda med näsan åt väster. När starten gick hittade jag först inte triangeln och fick sedan inte riktigt ordning på väderstrecken, men drogs med i strömmen. Optimalt hade förstås varit att gå på masten, följa lilla stigen, meridianen till nästa stig och ta kontrollen från toppen. Den rygg jag följde var inte särskilt mycket sämre. Det stod Haninge på den.
2. Kändes som brorsan saktade in så då gick jag om och ökade förmodligen omedvetet lite grann.
3. Försökte hänga på i draget.
4. Hade inte koll på orienteringen. Bör ha varit snabbar att dra genare genom skogen. Avslutningen inte bra, hängde bara på.
5. Fortsatte hänga.
6. Tydligt trötthetstecken, tyckte att jag borde varit framme tidigare. Lucka framåt, men leddes rätt av lampor. Lite genare än vad lampornas ägare själva sprang.
7. Inget att bråka om.
8. Återigen var det längre till kontrollen än vad jag tyckte att det borde ha varit. Liten lucka framåt, men ändå någon slags kontakt.
9. Jaha dags att försöka förklara hjärnsläppet! Minns att jag var förvånad över utgångsriktningen som kändes alltför högervriden (även om jag trodde att den var mindre så än den verkligen var). Tänkte att de före nog sökte stigen. Märkte inte att jag korsade densamma, varken en eller två gånger. Dömde ut mina motståndare och bestämde mig för att bortse från lamporna föreoch vika mot kontrollen. Före 9:ans ring var alltså aldrig i spel för mig! Det läskiga är att jag ett dygn efter tävlingen fortfarande bergfast trodde att jag varit vid kontrollen och att stämpeln av någon anledning bara inte tagit. Först när jag började fippla med att scanna kartan började insikten komma krypande.
10. Kom in i ett litet led igen med folk som verkligen tagit 9:an. När jag stämplade blev jag urknuffad av en ouppfostrad lymmel. Inte säkert på at stämpeln tagit så jag fick stämpla igen.
11. Dubbelstämplingen var en orsak till att samma sträcka tog 20 sekunder längre andra gången. Att jag fick klättra över en trädstam var delföklaring nummer två. Trötthet fulländar trojkan.
12. Efter stämpling var jag tvungen att dubbelkolla kodsiffra. Man kan tycka att man borde känna igen sig tredje gången… Hängde på och böev förvånad när jag kom till en stor sten utan kontroll. Den var så stor att jag utan framgång letade efter större stenprick på kartan. Funderade på om jag kunde vara nere vid branten, men hade inte uppfattat någon brant. Följde spår upp till kontrollen. Ingen koll på orienteringen att skriva hem om alltså.
13. Bra sträcka i eget spår. Kollade bakåt en bit efter kraftledningen och hade igen följare heller. Genade i stighörnen och blev sista biten omsprungen av första damen som jag såg.
14. Bra!
15. Omsprungen av ytterligare dam, men valde att fullfölja min plan i stället för att vika höger efter henne där storstigen delade sig. Långsamt uppför.
16. Kändes som att söka fälten skulle vara säkraste vägvalet. Rätt tråkig vägvalssträcka tycker jag nog. Torde gå på ett ut.
17. Han före valde att vända, uppenbart för att gå storstigen höger om höjden. Jag tvekade och valde obstinat att gå vänster och lurade några andra. Dessvärre vaar genomförandet alltför tveksamt, delvis för att jag aldrig nådde stigen som jag förväntade mig skulle dyka upp. Sammastrålade med han som valde högervägvalet och var i skogen nöjd eftersom jag trots tveksamheten vunnit några sekunder.
18. Insåg att jag skulle orka runt och försökte hålla lite tempo.
19. Tänkte att jag skulle spela säkert och runda på stigen. Erkänner att jag då redan räknade hem stålarna. Reflekterade hur lite orienteringe kvällen bjudit på. Klev dock av stigen för tidigt efter medtävlare. Förvånad när jag i stället för att komma till kontrollen plötslig såg en handfull löpare, den ena mer förvirrad än den andre. Blev en krok. Nästa en och en halv minut påstår Winsplits.
20. På väg att springa förbi direkt till mål. Nöjd över att jag dubbelkollade! Han tänka den förödande tanken att det vore pinsamt att bli underkänd på en bana som denna.
21. Spurtade för att inte tappa placering.

Kunde inte höra min öron när jag inte var godkänd.