Hemfosa lång (2014-08-31)

1) Ett typiskt exempel på startpunktsstress. Läste från ettan till tvåan och blev mycket förvirrad. Kändes bra att följa staketet till dess bilden klarnat. Alltså, det är OK att stanna vid startpunkten och tänka till i lugn och ro. Det kostar kanske 20 sekunder och i det här fallet hade jag nog haft en minut snabbare springtid så förutom att jag tagit kontrollen säkrare och kommit in i loppet mer harmoniskt och sluppit en höjdkurva så hade jag även sparat 40 sekunder. Låt startpunkten ta tid.
2) Utgången från ettan är för hafsig men det rättar jag till och kommer på spår. Med 40 meter kvar till kontrollen slår tvekan till förmodligen på grund av stegräkning som inte justerats vare sig för den inledande bågen, uppförsbacken eller nedklättringen vid stenskravlet. Om längdbromsen slår till innan kontrollen siktats måste tanken ut och leta stegavkortare i den omdelbara historien. Det är sällan fel att fortsätta upp till 25 steg till. Här försvann en hel minut i tvek.
3) Lockad ett tag att gå ut till höger men ville hålla mig närmare linjen. Nu var terrängen förvånansvärt jobbig och min plan att ta höjdkurvor lade jag snabbt om men inte tillräckligt. Skulle gått ned i sänkan och gått på vänstra sidan om den stora branten till vägen förstås men ibland får man bara måffla på, fast bra blev det inte. Vet inte riktigt hur jag skulle betett mig. Sen går huvuddelen av sträckan bra till dess nytt tvek slår till. Svårförklarat denna gång eftersom jag mycket tydligt noterar kärret. Det här är ett riskfyllt tvek som utöver att det kostar drygt en och en halv minut riskerar att bli något större eftersom jag snurrar.
4) Alltså det håller på att bli ett nytt tvek på fyran men så ser jag någon stämpla i fjärran. Vad är detta?
5) Femman vill jag minnas som en spik
6) Här blir det nytt tvek. Jag tappar längden och fumlar med hur långt jag kommit på kartan och är nära att försöka passa in en mycket smal sänka i den betydlig bredare svacka som kartan visar. Ett 20 sekunders tvek.
7) Till slut går ett tvek fel. Jag saktar farten och kopplar på vidvinkeln och får då plötsligt syn på en kontroll som ligger för långt bort och för snett men jag springer dit ändå. Fel nummer naturligtvis. Räddar snabbt men det kostar ändå mellan 40 och 60 sekunder.
8) Kontroll 8 är svår och enligt winsplit så gör jag den relativt sett bra även om jag springer på den konkava avspärrningen, stannar för sportdryck, försöker springa vägen åt fel håll och sen ägnar oändligt med tvekan på slutet in mot kontrollen. Läser intensivt, både hängslen och svångrem där. Hade inte behövt göra det om jag inte vinglat så mycket på vägen dit. Stenen och röset känns så här i efterhand som en betydligt enklare resa. Vägen borde använts till att göra en bättre plan än att gå på kompass. Det finns nog minst 2 minuter att hämta från vägen och in.
9) Hur svårt kan det vara att springa mot branten?
10) Nytt tvek av exakt samma typ som tidigare. Verkar epidemiskt. 2 minuter denna gång och långt från flow.
Resten är väl inte så mycket att lägga tid på.
Sammanfattningsvis så var det tveken som dominerade. Kanske naturligt med tanke på gårdagens 20 minuters bom.
Av totalt ca 9 minuters tapp står tveken för 7 eller 8 minuter. Bortsett från det var mycket bra och bättre än vanligt på långdistanser som t.ex. vägvalen och koncentrationsnivån. Planer fanns också i högre utsträckning.