Roslagen (2013-05-09)

Är genomklappning ett för starkt ord?
En stor tänkare har länge hävdat att i varje misslyckande ligger fröet till en motsvarande eller större framgång. Alltså blir jag farlig framöver.
Om jag lyckas lära mig något av det här.
Finns några omedelbara:
Värmen påverkade mig gravt. Men vet inte vad jag skall göra för att åtgärda det. Hur tränar man att klara av värme?
Roslagsterräng och roslagskartor. Betydelsen av beståndsgränser skiljer från våra vanliga kartor. Det visste jag men hade förträngt.
Sen gäller som vanligt att bra sömn och goda matvanor är mer väsentligt i orientering än andra sporter.
Mina tre punkter för dagen var 1)Plan, 2) attackpunkt, 3) tempokontroll.
Plan: Snabb att kasta fram en ”smart” plan till ettan som dock visade sig vara fel plan. Sånt händer. Att det blev vänster berodde på att jag trodde banläggaren försökte lura mig höger. Bakvänt resonerat. Till tvåan hade jag en bra plan men blev förvirrad på slutet när jag kom ut i ett stort öppet hygge som är redovisat med gröna fält och beståndsgränser på kartan istället för gult raster. Det är inte första gången jag råkar ut för kartritare som gör så. Alltså borde jag haft mer rutin. Nu misstog jag det gröna till höger för den vägg av skog som det svartprickiga strecket markerar. Alltså 200 meter för långt norr ut och ingenting stämmer. Mycket klurigt. Jag hade inte ritat kartan så och som arrangör hade jag kartkompletterat hygget men det är en klen ursäkt. Jag är tillräckligt rutinerad för att se igenom detta och borde ha rett upp det hela. Till saken hörde att jag var så säker på tvåan att jag höll på läsa till trean och det bidrog nog också. Annars bra planer ett tag. Den till sjuan var dåligt exekverad. Kom ut på vägen för tidigt och slarvade i ingången. Planen till åttan är inte heller bra. Skulle gått höger om strecket och punkt till punkt. Till 12 gjorde jag om planen flera gånger och saknade en bra attackpunkt och resultatet blev katastrofalt. Till 16 var planen att gå höger om kullen men så blev det inte och till sista hade jag ingen plan alls utan var bara sur. Lyckades inte nå upp till rätt nivå beträffande ”plan” får jobba mer med det.
Underkänner mig själv på attackpunkt också utan att ödsla tid på det.
Tempot var lågt i början och blev än lägre. Inte mycket till kontroll där inte för det fanns ingen kraft att kontroller. Till slut var jag tvungen att gå långa sträckor. Mycket varmt och jobbigt. Känns inte OK.
Ingenting i uppmarschen tydde på att det skulle gå så dåligt. Kan bara konstatera att de två första kontrollerna av för mig förvånande omständigheter fick mig ur balans och sen lyckades jag inte komma tillbaka fullt ut framförallt eftersom jag hade svårt med värmen.
Kompassen jobbade jag ihärdigt med men fick inte rätt leverans av. Mycket kan ha berott på att det var svårt att hålla kurs pga mycket fällen och liknande att ta hänsyn till men tillslut började jag tvivla på meridianerna vilket säger något om problemen jag upplevde.
Bomhantering hade jag utmärkt tillfälle att träna på 2 och 12. Lyckades ingen av gångerna. På tvåan bara ska jag uppräcka beståndsgränsen i söder när jag inte får min avstämningshöjd att stämma.
12an är knepigare pga diffus terräng men surdraget är nyckeln och bör leda mig upp på rätt höjd och mot den högsta topp som hjälpkurvan markerar.
En bra minnesregel är att ju längre hemifrån desto viktigare är höjdkurvorna.