Kringelträffen (2013-04-21)

Fantastiskt kul. Och det börjar lossna känns det som. Köpte en ny kompass innan start. Överger Silva och går på Moscow eftersom deras luppar kostar hälften så mycket och dessutom sitter fast. Sen hittade jag en som har lika lång linjal framåt men bara hälften så många streck vilket annars brukar förvirra mig när jag snabbt skall kolla hur långt jag skall. Dessutom vridbart hus vilket är mumma för en som har svårt att identifiera meridianerna mer än en gång per sträcka Dessutom igen har den hål för direktkontakt med kartan vilket minskar risken för att kartan slirar. Vill nog påstå att kurvan visar att kommpassen fungerade över förväntan även om nålen var så snabb att den var helt spattig. Min gamla nål är mycket stabilare men det är nog mest en vanesak. Tyckte loppet gick bra men så här framför datorn så ser man ju krokar och missar som man i stridens hetta snabbt förtränger. till ettan krokade jag bort 30 sekunder. Till femman hela 3 minuter. Följde upp med en ny bom på 150 sek till sexan. En minikrok för att jag inte hittade branten som sista säkra till åttan gjorde att 20 sekunder försvann. Sen la jag 20 sekunder på att hjälpa en herre i min egen ålder vid tian som inte visste var han var. Ut från 13 gjordes en fatal felbedömning och grönlöpningen var ett faktum. Tror nog att det kostade en halv minut minst. Totalt sju minuter får alltså hjärnan ta på sig. Resterande tapp får kroppen stå för. Framförallt var jag trött på sista långsträckan. Innan loppet tänkte jag att jag skulle fokusera på att läsa kontrollerna från ingången och bakåt. Det satte den nya kompassen effektivt stopp för. Den nya snabba pinnen uppmuntrar inte heller det beteendet. Det piper så snabbt att jag bara kastar mig iväg i nästa riktning och känner mig som ett proffs :-). Kroppen är inte lika förtjust eftersom den går miste om sedvanlig kontrollvila.