Sommarserien Ågesta (2012-06-19)

Märklig kropp i dag. Kunde inte komma upp i tempo och puls utan lunkade runt. Inte alls jättelångsamt, men ingen riktig fart. Blev inte särskilt trött, men ändå utan möjlighet att öka tempo. Strange! Man kan tycka att ett makligt tempo skulle öppna för att hinna med att orientera bra, men så blev inte fallet. Tvärtom för mycket tid att låta tankarna vandra.

1. Usel början. Har koll på kärret innan ringen, men därifrån slutar jag orientera och räknar kallt med att kontrollen skall dyka upp. Det gör den inte och då misslyckas jag med inläsningen. Resulterar i en rejäl krok och när jag äntligen stämplar kommer Fredrik som startade efter ångande.
2. Första halvan enligt plan. Ingen vidare plan kanske men ändå. Sedan vet jag inte varför jag inte böjer bågen mot kontrollen. Rätt stor omväg. Fredrik som går mer rakt på stämplar före.
3. Bra, tillräcklig koll hela vägen.
4. Ok fram til lkraftledningen. Där ser jag på håll att det går uppför till vänster. Viker mot min egen riktningskänsla och utan att titta på kompassen felaktigt åt det hållet. Tar en stund att inse vad jag gjort.
5. Ok
6. Hyfsat, träffar stigen jag söker. Men slarvar rejält med tumgreppen och får för mig att jag är på stigen en bra bit till vänster. Kostar onödig tid att rätta till.
7. Lat här. Orkar inte göra rätt plan. Borde förstås vänt upp och tagit ett par höjdkurvor direkt och sedan hållit mig hyfsat nära linjen hela vägen. I stället vägrar jag konsekvent att ta höjd vilket gör att jag springer rakt norrut länge utan att närma mig kontrollen. Är medveten om det hela tiden utan att göra något åt det. Hur kan man bete sig så. Till slut bestämmer jag mig ändå för att vika mot kontrollen. Sedan hyfsat fram till ringkanten men har inte riktigt koll på var jag är i sida. Ny bom.
8. Riktningen inte hundra. Tolkar stolparna fel när jag passerar kraftledningen. När jag inser att jag skall höger möter jag Fredrik på väg i motsatt riktning. Men märkligt nog har han inte tagit kontrollen. Försiktig avslutning.
9. Ett vänstervägval hade nog varit att föredra. Men mina ögon finner stråket av branter till höger. Genomför valet bra. Men eftersom mitt löptempo inte ör imponerande blir jag förvånad när brorsan inte är i mål när jag kommer. Ännu mer förvånad när det dröjer innan han dyker upp.