Grymnatta (2012-03-30)

När jag kikar på den här kartan senare behöver jag komma ihåg bakgrunden. Jag har haft flera större nattävlingar bakom mig där jag inte blivit godkänd, antingen för att jag haft problem med lampan eller för att jag kommit så pass vilse att jag inte kunnat läsa in mig inom rimlig tid, blivit kall och orolig för de som väntar i målet. Det gjorde att jag inför den här tävlingen ställde in mig på att till varje pris hålla full koll. I ryggsäcken lägger jag ned Emblas lampa som reserv. Rustad till tänderna! När vi svänger in på parkeringen och jag inser att det är DM skogen för några år sedan där jag endast kom tre kontroller så stärks jag i uppfattningen att här är det total kontroll som gäller. Fart är helt underordnat. Det faktum att det är KM och att det rimligtvis bör vara så att halva fältet inte går runt dryga 7 km i mörker :-) gör också att taktiken verkar solklart.
Jag börjar därför krampaktigt långsamt med täta stopp och extra checkar mycket ofta. Till min stora tillfredsställelse håller jag i det hela loppet och lyckas hämta tillbaka koncentrationen var gång tankarna börjar vandra. Fort går det inte och jag är knappt svettig i mål men glad att ha fullföljt. Vad jag inte räknat med är att banan var lätt och alla andra går också runt. Jag hade som sagt räknat med samma slakt som på KM vid Hellasgården för några år sen. Det heter ju trots allt "Grymnatta". Något måste ju namnet stå för.
Men icke och nu sitter jag här och tänker glömma resultatlistan och istället glädjas över experimentet som sådant. Nu vet jag precis vad som händer när man går på säkerhet.
Jag har en större bom och det är första kontrollen. (Vilket fick mig att ta det ännu lugnare.) Det beror på att stenen i västra kanten av höjden innan i verkligheten är tre. Alltså misstog jag dem för de tre markerade stenarna 4 mm åt väster. Det kommer jag göra varje gång jag kommer till den här platsen. Det är helt en avvägning av kartritaren att markera dessa tre stenar som en. Om han nu inte ville sätta ut alla tre kunde han kanske ha tagit fram en triangel kan man tycka. Jag blir rejält sur och bestämmer mig för att strunta i stenar resten av loppet.