Mila by Night E2 (2011-12-14)

Masstart i mörker är lite speciellt. Otvivelaktigt tjänar man mycket på att ta hjälp av andra och följa strömmen. Samtidigt är inte strömmen alltid optimal och man kan vinna en del på att tänka själv. När fältet tunnas ut gäller det att inte ha sprungit alltför fort så att hjärnan fortfarande har lite syre att jobba med.

1. Det är inte många steg till startpunkten. I rusningen dit har jag ännu inte hittat triangeln och än mindre första kontrollen. Rerten av fältet verkar dock redan ha sina vägval klara och rusar på. Misstänker att folk har studerat kartan grundligt i förväg och likt schackspelare pluggat in några möjliga öppningar. Det är väl så det är, själv tycker jag inte riktigt att det är i linje med orienteringssportens idé. (För övrigt är inpluggade öppningar trist även i schack). Jag rycks med i gänget som går på linjen kraftigt uppför (stig höger vore ett tänkbart alternativ). Har snart bra bra koll. Stämmer av stenar och går sedan spikrakt på kontrollen. Kommer i ringkanten till och med på att slå på GPS:en...

2. Ut på stigen. Följer sedan hyggeskanten, det är relativt lättlöpt. Förvånad över att många väljer att springa storstigen vänster. Det blir ju en del extra meter. Men de kanske läser in resten av banan och måhända sparar det en del kraft att inte behöva hålla koll på fötterna på samma sätt. Jobbigt uppför på slutet. Mer eller mindre går vi på led till boet.

3. Rakt på, försiktig på slutet.

4. De före går på skrå, men det ser trassligt ut så jag vänder upp. Knepig kontroll i sluttning. Gör en liten bomkrok.

5. Rakt tillbaka till boet.

6. Kommer lite, lite snett i ringen och sekunderna rinner i väg innan jag vänder rätt.

7. Kommer lite för högt på skrå. Metrarna ner till kontrollen är trassliga och tidskrävande.

8. Inga problem.

9. Snyggt och prydligt, men hade inte hundra koll sista biten. Tur att de runt omkring var bättre.

10. Hyfsad, men inte riktigt rakt på. Ändå struntade jag i gruppen som sprang längre högerut och tog sikte rakt emot, men tvivel på det egna beslutet gjorde att jag drog mig åt höger.

11. Bra på egen hand!

12. Utmärkt!

13. Jobbade på för att komma i kapp en grupp som låg ca 50 meter före. Gick bra, men priset blev högt på nästa...

14. Obegripligt, kan bara skylla på trötthet. Får för mig att ledet framför springer för långt till vänster. Jag lämnar kön och viker höger. Efter en ny kompasstitt rätar jag upp, men är inte där jag tror. Kommer alldeles snett. Viker höger på måfå och kommer fram till stor vägen. Därifrån hyfsad räddning, men det kostade ca 3½ minut. Det har man inte råd med om man som jag inte orkar springa så fort.

15. Tung stiglöpning. Blir omsprungen av ett par gubbar, springer själv inte om någon. Efter ängen tänker jag mig gå vänster om det gröna upp på limpan. Hade varit helt rätt, men väl där travar jag ändå in på stigen i det gröna. Viker sedan upp alldeles för tidigt. Slår på en sten. Rätt hade varit att fortsätta upp ur det gröna, men uppåt är jobbigt så jag trasslar mig vidare, långsamt i det gröna. Turligt nog slår jag med lite hjälp av en lampa rakt på kontrollen. Bättre än vad jag förtjänade.

16. Oändligt trassligt genom det gröna. Har fått mer än nog av julgran för i år. Men sedan utmärkt, med viss koll.

17. Mycket bra! Plockade några placeringar på mitt vägval. Andra gick runt stigen till höger och fick kämpa upp till kontrollen.

M. Under timmen i alla fall. Slog Kent (fast det är klart, hans bana var 50% längre)