Haninge Natt-KM (2019-11-05)

Gjorde vad jag kunde för att behålla titeln ”Sveriges sämsta nattorienterare”. Men konkurrensen i Haninge är mördande.
1. GPS:en var inte riktigt på hugget i starten. Självklart sprang jag på ängen. Avslutade försiktigt, men rätt.
2. Borde varit noggrannare med kompassen, men orienterade mig fram.
3. Kanske för mycket flyt ändå på de inledande två. Fram till kraftledningen, och ner i sankmarken. Bara att följa den till stenen. Hur svårt kunde det va? Tydligen för svårt. Drog förbi utan att vrida på huvudet. Fem och en halv minut senare kunde jag stämpla.
4. Något uppgiven, loppet kändes rätt kört. Letade mig fram.
5. Trasslig terräng. Svårt att hitta reflexen när jag väl kom fram.
6. Inte riktigt enligt plan, tänkte bara runda första lilla höjden. Men letade mig rätt med hjälp av kraftledningen.
7. Använde jag kompassen alls? Utgången katastrofal. Sedan försökte jag läsa kartan. Inte lätt. Till att börja med är terrängen en utmaning för kartritarskrået. För det andra inte helt lätt att tyda krumelurerna i lampans sken. Det enda positiva jag kan säga om min egen insats är ar jag till slut faktiskt fick ordning både på karta och kompass, kunde klättra upp för förvånansvärt många höjdkurvor och stämpla.
8. Asså, kurvan går inte att förklara i förhållande till min plan. Kan i alla fall avslöja att jag tappade hakan när jag kom fram till kraftledningen. Men ok sämre läge kunde jag ha hamnat i. Tog ut riktning, stämde av stenarna innan ringen och sedan tappade jag det helt.
9. Klåperierna så här långt trots allt bara en västanfläkt av vad som komma skulle. Till att börja med en undermålig plan. Men ok, kanske ändå att det fanns en liten poäng med säker transport på största stigarna. Inledningen är inte precis något att skryta med, men jag kommer ändå ut på stigen jag siktade på. Suckar lite över den trista stiglöpningen jag har framför mig. Får ganska snart den ljusa idén att kapa u-svängen en smula. Tror inte att jag lämnade stigen så tidigt som GPS:en insinuerar, men helt klart kommer jag inte ut på stigen igen där jag trodde. Fick därför inte riktigt ihop stigarna vilket förvirrade mig brutalt. Läste dock in mig utan att begripa historien. Men i den vevan så ser jag bara ettans ring på kartan och sätter fart. Efter två minuters löpning trillar polletten ner och jag får vända. Tungt! Efter att hållit i resterande stiglöpning så går jag av för tidigt och parallellfelet blir ett faktum. När jag så småningom står i ett kärr nedanför en brant och bara tänker runda den till kontrollen och väljer att gå bakåt höger visar det sig att jag inte kan komma upp. Branten tar aldrig slut och jag inser var jag är och vad jag har gjort. Kan stukad och långsamt leta mig fram till kontrollen.
10. Transporten till elljusspåret ok. Avslutningen helt i linje med kvällens insats i stort. Suck!
11. Tänkte mig inte ner till elljusspåret utan hamnade mera där. Men det gjorde inte så mycket.
12. Missade rätt stig, men mina problem den här kvällen mättes inte i sekunder.
13. Tänkte att det skulle vara snabbast att springa ner och ta stenen nerifrån. Tveksam slutsats.
14. Trivial