Helg utan älg, dag 1 (2019-10-19)

Med någon dags distans till den katastrofala insatsen så var den i stora delar inte så tokig. Men i orientering får man inte räkna bort sämsta kontrollen. Det räcker med ett eller en serie sammanhängande misstag för att förstöra dagen.
1. Alldeles för bra start. Saktade in lite försiktigt och blev riktigt glad när stenen dök upp. PM hade varnat att stenarna kunde vara 60 cm. Roligt, för det var inte den här, 40 hög skulle jag säga, max 50.
2. Lyckades Identifierade stängselhörnet och tänkte att det bara var att transportera sig dit för noggrann orientering sista biten. Trasslig skog, svårframkomligt. Därav den vingliga kurvan. Kärret var rätt blött. Stänkte upp så att jag blev genomblöt från midjan och nedåt. Tacksam för den behagliga tvåsiffriga temperaturen. Stora väten innan kontrollen var rejält mjuk, skorna sjönk några centimeter varje steg. Svängde ut lite för fastare mark. Helt ok kontrolltagning, nöjd med sträckan.
3. Bra, helt enligt plan! Säkrade kompasskursen från hörnet på väten.
4. Utmärkt! Fast blev lite förvånad vid kontrolltagningen. Uppfattade ingen höjdkurva i naturen.
5. Som på räls.
6. Kanske hade gått lite för bra i inledningen. Utgången katastrofal. Sprang där det gick i stället för dit jag skulle. Kände att det var åt höger och kompenserade lite, lite grann samtidigt som jag intalade mig att löpbarhet var viktigt. Tur att stora vägen fanns där som en väckarklocka. Tog några meter på den för att runda det gröna och tog nya tag. Rätt bra fram till stigen halvvägs. Säkrade var jag var i sida och tvärförflyttade några meter för att få tydliga hållpunkter i fortsättningen. Gick bra med lilla väten fram till nästa stig och fram till den större väten. Där började katastrofen, minuten där jag förlorade slaget om Gotland. Kan inte ha fattat kartbilden. Trodde att jag lämnade väten närmare linjen. Planen var att runda det gulgrönrandiga som såg trassligt ut. Stämde av första gula, men det var ett parallellfel. Jag var vid en knappt synlig gul fläck i sankmarken. Hittade nästa gula och såg att det öppnade sig förut. Det var inte gulgrönrandigt utan gulblårandigt. Ändrade planen och dök ut i det på fel ställe, 100 meter sydost om var jag trodde. Här kommer mitt andra stora misstag. Kartan stämde inte med verkligheten. Tydliga skogspartier till vänster. Förvirrad tänkte jag att det väl måste vara det vita norr om linjen, fast det stämde dåligt. Insåg inte att det var de gröna fläckarna. Varningsklockorna klickade starkt, men idiotiskt tryckte jag på snooze. Hoppades att skärmen skulle dyka upp fast inget tydde på det. Kom fram till staketet, vilket var bra. Men saknade möjlighet eller i alla fall förmåga att avgöra var jag var i sida. Utifrån historien försökte jag mig på en riktning och gjorde ett tafatt, fruktlöst försök. Försökte förtvivlat läsa de små höjdkurvorna, men just dessa verkar inte ha varit redovisade. Förmodligen helt korrekt. När misslyckandet var ett faktum fick jag utifrån mina tidigare misstag för mig att jag var norrut. En runda till innan jag bestämde mig för att åter söka stängslet. Vid andra anloppet från öster insåg jag var jag var och kunde orientera mig norrut och stämpla.
LÄRDOMAR (att dra återigen):
a. Kompassen måste vara med även när kartläsningen blir intensivare.
b. När det inte stämmer så stämmer det inte. Snooza inte.
7. Trasslig skog. Sökte medvetet mig åt öster för att stämma av med väten och ta kontrollen norrifrån via vit skog. Väl ute på väten var den underbar att springa på så jag valde att nyttja det för att nå storstigen. Inget avbrottskriterie, så jag stegade och hoppades på det bästa när jag dök in i skogen. Rakt på! Flax!
8. Började med att nyttja stigen. Ville vika vänster, men det var inte lockande förrän jag gjorde det. Hade kanske varit bättre att fortsätta för sidoförflyttning på väg. Nåväl, började andra halvlek i bra riktning, men tveksamt, lyckades inte få någon hjälp av kartan. Kommer inte ihåg varför jag vek höger, men letade mig åt rätt håll i slutet.
9. Hade plan att använda masten, men hamnade på löpbar stig. Såg aldrig masten, inte ens vid vägpassagen. Inte så koncentrerad här, kom ut till kraftledningen och tog kontrollen bakifrån.
10. Sprang på utan större koll och blev plötsligt osäker. Bäst att söka tomtmarken till höger. Avslutningen ok.
11. Obegripligt många damer i skogen här. Trevligt förvisso, men det gick inte att ta sig fram i egen takt.
12. Inget att bråka om.