Sprint-DM (2019-05-08)

Sprintsäsongen igång! Kul! Men som ett brev på posten följer Henrikgnäll. Borde verkligen skärpa mig, men kan inte låta bli. Dagens svårighet var tionde kontrollen. Alltså inte att välja väg till den utan att hitta den. Å då menar jag inte att hitta den i verkligheten, det var lätt. Det var att hitta den på kartan jag gick bet på. Kostade tre minuter och rätt mycket extra löpning. Men märkligt nog ”bara” en handfull placeringar.
1. Orolig att blåsa på för långt i den ovana skalan 1:3000. Höll på att bli en självuppfyllande profetia, men insåg att det var min sten när jag höll på att dra förbi några meter till vänster.
2. Lite försiktig, men rakt på.
3. Om jag hade haft koll på att det var ett innerhörn från början borde jag nog ha dragit vänstervägvalet. Men när jag kollade det var jag redan på väg, Förlorade nog inte nämnvärt.
4. Lite tveksamt, men rakt på.
5. Bra.
6. Valde vänstertunneln, vilket var rätt, men insåg först inte att den började en trappa ner från vägen. Antagligen inte fel att springa ut på asfalten ändå. Genomförde det hela rätt bra.
7. Helt ok.
8. Inget att klaga på.
9. Funderade en stund på det kortare vägvalet till vänster men valde asfalten. Insåg inte att det fanns ett tredje val att runda höger och slippa tunneln och därmed trapplöpning. Hade varit bättre.
10. Å så kommer det då. En kontrollring som färgmässigt är svårt att se och bland kartans naturliga ringar. Dessutom snudd på, på linjen till nästa kontroll. Kontrollsiffran 10 också rätt svårupptäckt på tävlingskartan. Det hela toppat med placeringen av kontrollsiffran vid 11 i det gråa huset bortom min kartvikning. Lite väl mycket sammanträffanden, kan det vara så att detta var en avsiktlig fälla? Nä, den konspirationsteorin är förstås bara för mycket. Det kan väl knappast vara i linje med sprintorienteringens idé?
Men bara för att klargöra att mitt gnäll inte är helt och hållet grundlöst: Två av tre diskvalificerade i klassen missade just denna kontroll. Min treminutersbom är helt överlägset den värsta bommen i klassen. Men även den näst största bommen skedde här liksom den tredje största. Å allt detta alltså på en kontroll som mäter hela 80 meter fågelvägen! För övrigt undrar jag lite över kontrollens existensberättigande. Blev det inte ett vägval mindre i praktiken?
När jag närmade mig huset som dolde elfte kontrollen började jag läsa till nästa. Upptäckte att det var tolvan och insåg motvilligt vad jag gjort och att jag var tvungen att vända tillbaka. Riktigt tung att inse att loppet var kört och heller inte helt nöjd med de extra löpmeterna. Var rätt trött i det här läget efter ett så här långt snabbt lopp med mina mått mätt.

11. Trivial att vända tillbaka samma väg.
12. Den överlägsna damsegraren Karolin Olsson blåste om och visade tillsammans med en annan löpare vägen till kontrollen.
13. Inga problem.
14. Fattade efter intensiv läsning var kontrollen satt och bästa vägen.
15. Ööööh, varför skulle vi stämpla denna?