Lovömedeln (2019-04-07)

Verkligheten kom ifatt min bristande koll och jag föll ihop som ett korthus.
1. Tvekande mig ängsligt in till kontrollen, men rakt på.
2. Vågade inte riktigt hålla farten ända fram, men rakt på.
3. Rätt bra.
4. Bra, tyckte att jag höll god fart, men blev ändå omsprungen.
5. Bra, saktade in lite i anloppet, men det finns en viss klokskap i att göra så.
6. Kanske hade varit bättre att gå på linjen, men om man väljer att nyttja lite stig gjorde jag det bra.
7. Planen inte riktigt klar från början, men så såg jag den lockande stigsnutten precis höger om linjen. Noterade stigen tvärs löpriktningen, men sedan såg jag inte skymten av den jag tänkte springa på. Resulterade i att jag fortsatte en bit innan jag vek av utan stig. Parallelfelet ett faktum, men ändå lite nöjd att jag insåg misstaget hyfsat fort.
8. Dålig riktning, ämnade tassa på linjen. När jag såg stenskravlet uppe i sluttningen kunde jag vända upp och ändå minimera skadan.
9. Revansch, bra koll hela vägen. Men så fanns det ju tydliga avstämningsmöjligheter också.
10. Å så var det dags. Valde medvetet att sikta höger för att runda det gröna. Kanske ett larvigt beslutet. Definitivt felaktigt om man sedan bara fortsätter i den riktningen. Har ingen som helst förklaring hur det kunde bli så. Ignorerade varningsklockan att jag tyckte att det var lite grönt och kanske lite sankt. Förvåningen total när jag kom upp på vägen. Såg den kraftiga svängen lite till höger. Försökte passa vägens riktning med kompassen men fann det helt omöjligt att matcha verkligheten med någon rimlig väg på kartan, eller ens någon orimlig. Makalöst! Står alltså på en väg men lyckas inte läsa in mig. Vad har man för fel i skallen då? Till slut får jag i osäkerhetens tecken ändå utgå från en teori. Kan inte säga att jag tyckte att den matchade min kompass men rätt var det ändå. Nu hjälpte det föga för i osäker bomstress hittade jag på nya hyss och följde ett infall att vika höger och börja leta. Ingen framgång. I valet mellan att helt ge upp eller springa mot vägen som borde vara åt NO valde jag det senare. Dessbättre dök kraftledningen upp och jag kunde avsluta pålågan.
11. Varför bär jag ens på kompassen? Den som ändå (återigen) skulle vara dagens uttalade teknikfokus. Nåväl, jag fattade i alla fall vad jag höll på med och avslutade vasst.
12. Nämen va i hela friden? Får glädjas åt räddningen.
13. Tappade sekunder på ren oro, hade varit fint om jag bara vågat fullfölja i fart.
14. Bra!
15. Bra!
16. Bra!