25mannakorten (2011-10-09)

Tänk att man slog till med det första bomfria loppet någonsin i säsongens sista stora tävling! Lilla jag? Av det kan man lära sig att hålla sig väl med orienteringsgudarna. Och att offra flitigt. En kompass på stafettDM och en lampa på nattDM är tydligen uppskattade offer.
Något perfekt lopp var det inte, men fritt från större missar och upptrampade stråk gav den bekräftelse som behövdes för att hålla kontinuerlig fart. Fast fort gick det inte. Blev omsprungen mest hela tiden. Kände mig inte i vidare form i starten. Får nog bli att lunka runt tänkte jag. Tar det som en teknikövning, tänker läsa på precis allt. Men vart efter kontrollerna trillade in så började jag höja tempot och man ser att det gick allt fortare. Det enda som grämer mig var att jag tappade lugnet till sista (100). Då var jag så uppe i varv att jag inte tog mig tid att läsa de förvirrande människogjorda föremålen på skjutbanan. Där tappade jag inte så mycket(15 sek) men det stör mig ändå. Jag vet ju trots allt hur en skjutvall ser ut.