Välkommen Henriks digitala kartarkiv!

1. Hoppsan vilken båge! Men jag böjde in och kom rätt trots att brorsan från annan start omotiverat korsade min löpriktning.
2. Stirrigt! Ingen tanke på stigvägval. Stenskravlet och det grönstreckade var värre än jag anat. Väl uppe blev jag ändå förvånad när brorsan kom framför mig från höger. Trodde att han var bakom. Hade jag vetat att vi skulle ha samma kontroll hade jag måhända dragit lite på smilbanden åt Fredriks löpriktning. Fast det skulle förstås förutsatt att jag visste vad jag pysslade. Det hade jag inte. Orienteringen helt undermålig. Helt klart jinxad av Henrik som på parkering avslöjat att man borde ha koll innan man tog sig upp på höjden. Det hela resulterade i en tvåminuterskrok. Kunde ha blivit mycket mer. Hade verkligen nollkoll.
3. Tog mig samman och genomförde sträckan någorlunda kontrollerat.
4. Bra, sökte löpbarhet. Höll hyfsad fart och hade framförallt koll.
5. Lite tveksamheter, men letade mig rätt.
6. Helt ok
7. Dito
8. Tappade fokus och det straffade sig genast. Hade ingen koll alls på avstånd och försökte läsa in mig. Helt obefogad oro att springa för långt resulterade i en märkvärdig liten utflykt. När jag kom till sans hade jag ändå svårt med avslutningen. Två minuter i sjön.
9. Kom lite snett, men klarade att hålla huvudet kallt. På väg mot stämpling möte jag en liten tös. Jag såg det komma men lyckades inte undvika skeendet. Hon grät visserligen inte, men var tillräckligt liten för att principen skulle ryka. Först visade jag på min karta och sedan blev det naturligtvis så att det inte räckte. Det gick nog uppåt en halvminut innan jag kunde kliva vidare och stämpla.
10. Lurigare än jag anade. Men hittade rätt.
11. Försiktigt korrigerande andra halvan. Det lönade sig.
12. Hittade något spår över kraftledningsområdet. Svårt att få någon konfirmering i sidled på andra sidan. Blev glad när jag gick rakt på.
13. Kanske lite väl defensivt, men det såg ut att vara värsta labyrinten rakt på. Trodde dessutom att det var en höjd och att jag skulle på baksluttningen. Insåg sista biten på stigen att det var tvärtom.
14. Höll på att hoppa över 14. Rättade upp sig och jag kom rätt trots att det snudd på var omöjligt att nyckla ut kartbilden med svettiga ögon.
15. Ökade takten och belönades med silverplats på sträckan av 58 fullföljande.
16. Hade inte kvar till någon raketspurt precis, men plockade en placering.

Insåg först efter vägvisningen från vägen mot Trosa att vi skulle springa i närheten av Stefans hemmahamn. Visade sig att parkeringen var precis bredvid viken.
1, För ovanlighetens skull tog vi höjd innan start. Inte många meter till startpunkten och kort förstakontroll. Vek höger upp på höjden för att inte springa förbi tänkte jag. Lite passivt kanske. Stannade till vid första sänkan som inte ögonen kunder urskilja på kartan eftersom den låg i linje med den visserligen klippta ringen. Men inga problem.
2. Fasade lite för detaljrikedomen i ringen. Anade ett gytter, svårt att nyckla ut. Men först transporten. Riktigt dålig koll på riktningen, snudd på usel. Försökte nog hålla mig på linjen om jag minns rätt. Blev därför förvånad när staketet dök upp så snart efter stora sankmarken. Hittade dessbättre en öppning efter några steg åt höger. Fortfarande ingen riktig koll, men det löste sig när jag kom till stigen. Följde den en bit för att sedan ta sikte mot kontrollen. Trodde att om jag bara kunde identifiera gula näsan skulle saken vara biff. Men det kunde jag inte. Trots att jag gick rakt på den och upp på den, bara några steg från skärmen. Lyckades dock inte förstå kartritarens användning av gult. Något som för övrigt inte på något sätt var självklart för mig på resten av banan heller. Irrade runt utifrån ett par tre infall innan jag lyckades stämpla. Tänkte att detta förmodligen var en helt rättvis kontroll för vassare orienterare. Men med mina ögon och framförallt med min bristfälliga inläsningsförmåga bland massor av branter, punkthöjder och höjdformationer så var det rena bingokontrollen. Tre och en halv minut landade prislappen på.
3. Tog mig till stigen och fick ett märkligt infall att tvärförflytta mig på densamma. När jag väl lämnade den var jag rätt bra ett tag tills jag tappade riktningen. Med det ordnade upp sig med en bra avslutning.
4. Nyttjade lite stig. Andra halvan kanske inte precis optimal, men återigen en förvånansvärt bra avslutning.
5. Inte så dumt. Full koll på kontrolltagningen.
6. Inget att klaga på. Riktigt noggrann siste tredjedelen, men ändå med hyfsat bibehållen fart. Tänk om orienteringen alltid kunde beskrivas så. Undrar om jag kunde ha klarat 2:an med något liknande fokus?
7. Helt enligt plan, bara lite tveksamhet in mot ringen. Det var diffusare än jag anade.
8. Sökte ön i sankmarken. När det funkade var avslutningen en ren formalitet. Snyggt!
9. Egentligen hade jag ganska bra koll, men blev osäker och tog det lugnt. Träffade unge herr Haglund i ringen. Han förvirrade mig något genom att inte se skärmen. Storstenen innanför ringkanten hjälpte mig att identifiera kontrollstenen ändå.
10. Lite hetsigt. Utgången bedrövlig. Skulle förstås ha hakat på stigen rakt österut. Trodde att jag sprang ditåt, men när stigen inte dök upp så tänkte jag att den kanske var lite otydlig. Idén var att sikta vänster om ringen och tvärförflytta höger på stigen framför densamma. Hade tur som slog på dikeskorset och kunde göra rätt därifrån.
M. Lite tveksamt. Att målet var tämligen oansenligt, bara som en vanligt liten kontroll hjälpte inte.

Firade halvseklet med ett bra lopp. Kanske var det inte riktigt så bra som jag inbillade mig. Det var väl rätt lätt förstås. Men hade mina motståndare varit lite sköna hade de ändå låtit mig få ett DM-tecken med den här insatsen. Majoritet av startfältet fattade det, men 17 stycken var inte helt och hållet inne på den linjen. Förresten, en helg utan bomtider på Winsplits känns tämligen unikt för undertecknad.
1. Jobbigt med start uppför. Inte minst den psykiska påfrestningen att det går så himla långsamt när man vill iväg. Inte helt fokuserad däruppe. Sprang och kollade en skärm helt i onödan. Men hade i alla fall inga problem att hitta rätt därifrån.
2. Bättre, rakt på.
3. Helt ok.
4. Inte så mycket att bråka om.
5. Tycker nog inte att kartan var riktigt bra här. Kändes som att det var något slags öppen mark. I alla fall var det on om träd. Förvirrade mig en del och kostade några sekunder.
6. Inte så tokigt.
7. Helt ok, även om skärmen dök upp lite oväntat ett par meter tillvänster om mig innan jag trodde att jag var framme.
8. Rätt snygg linje.
9. Inte helt fokuserad på slutet, kostade några sekunder.
10. Lite förvirrad halvvägs, tyckte kanske inte att branterna där var så mycket att skryta med. Ordnade upp sig så småningom, men tveksamheten lyste igenom hela sträcka, och kontrolltagningen var lite för blek.
11. Inga kontrollbeskrivningar pga corona så jag tycker att jag är lite ursäktad som siktade på den gula lilla ringhöjden. Den syntes på långt håll även om jag inte riktigt fattade varför just höjden var gul. Hur som helst saknade den skärm och förvirrad stod jag ett antal sekunder innan jag fattade att det var stenen som var målet.
12. Rakt på.
13. Noggrann, ville inte bränna ett bra lopp. Klart lurig kontroll med tidig start. Gissar att den var otroligt mycket lättare senare på dagen.
14. Sprang på
15. Sprang vad jag hade

20:e plats på DM bland vassa namn i resultatlistan kunde vara värt lite jubel. Men eftersmaken något fadd när jag fick hjälp halva banan både med tempo och att hitta skärmar. Långdistans kräver ordentliga startmellanrum för att det ska bli bra. Nu blev halva loppet i stället stafetträning och ett mycket bra träningspass.
1. Rundade på stigen för att säkert komma in i loppet. Funkade och tror inte att jag tappade jättemånga sekunder.
2. Drog mig ut på stigen till höger. Funkade.
3. Fick för mig att sikta rejält höger för att vara säker på vilken sida gropen skulle vara på. Men när jag väl passerat hygget blev jag ändå osäker och det tog lite tid innan jag sprang rätt. Konstigt agerat.
4. Började som jag tänkte, men så fick jag för mig att jag sprang på stigen som gick rakt norrut innan det gröna. Hur detta feltänk gick till kan jag dessvärre inte redogöra för. Omotiverat dök jag sålunda in i det gröna och tappade tid. Avslutade bra.
5. Ytterst tveksamt om jag valde rätt sida järnvägen. Eller snarare valde jag fel. Genomförandet ok, men inte mer.
6. Bra. Sara kom norrifrån och stämplade före.
7. Inte fort vare sig nerför eller uppför, men rakt på.
8. Helt ok
9. Kunde ha tagit en genare väg i börja, men det var lättsprunget däruppe. Nere på vägen eller vad det nu var så hamnade jag bakom tre andra löpare varav jag åtminstone kände igen två från startfållan. Täntke vika vänster vid vägkröken för att springa lilla stigen, men hakade på gubbarna i stället. Kanske lite tråkigt. Orolig för farten, gick fortare än vad jag egentligen orkade. Försökte hänga med på kartan och var väl med någorlunda, men inte tillräckligt för att ta bättre väg än de två framförvarande. En försvann snart i fjärran och en var på god väg, men jag hade ändå visuell kontakt. Kände Att det gick för mycket åt vänster och vek av lite grann. Men i stället för att fullfölja den tanken så fick jag syn på min medtävlare uppe på höjden framåt till vänster. Så i stället för att tänka själv med integritet blev det följa John och en enminuterskrok. Två gubbar till hängde med på den utflykten.
10. Hjälp hela vägen. Tror att brorsan ledde in vårt gäng.
11. Lite övermodig gick jag upp i tät i gruppen. Inte för att det på något sätt gick långsammare än vad jag ville springa utan mest för att inte hänga hela tiden. Stannade när jag var framme, men såg inte skärmen några meter ner till höger och stämplade som trea.
12. Hängde på i draget. Inför attacken blev det lite utspritt. Hade inte full koll på slutet och de hade inte de andra heller. Kom ner till en brant och insåg var jag var. Men så hittade ett par av de andra en skärm där och i stället för att tänka själv med integritet så klev jag också ner på den innan vi fortsatte framåt och kunde stämpla.
13. Sprang i grupp, var snudd på rätt, men det var inte jag som såg skärmen snett bakom oss.
14. Sprang på så gott jag kunde, tvåa i en grupp av fyra tror jag.
15. Svor över banan och kartan. Kunde inte med säkerhet se var man fick springa. Egentligen en rolig vägvalssträcka som kanske avgjorde en del placeringar i den täta resultatlistan. Men just där och då tyckte jag inte att en ögonberoende grej av sprintkaraktär passade som avslutning på lång-DM. Jag sprang i alla fall vad jag hade, men inte bästa vägen. Tappade två placeringar.

Hehehe! Allting tydde på att fart skulle vara helt underordnat. Receptet var glasklart: Noggrann orientering hela vägen från första steg till målstämpling. Höll nästan hela vägen till startpunkten. Märkligt nog kändes i alla fall kroppen betydligt piggare under det här loppet än under gårdagens kraftprov.
1. Svor över att jag trots koll hela vägen inte lyckades pricka.
2. Rätt ok
3. Inte så bra koll vilket rättvist straffade sig på slutet. Dessvärre alltför korkad för att dra lärdom av det. Annars kunde dagen ha blivit bättre.
4. Borde gått höger. I stället skulle jag runda branten. Sket sig rätt hårt skulle man kunna säga.
5. Ähmen va i hela friden? Varför har jag ens en kompass? Inte ens när jag fattade var jag var lyckades jag göra rätt. Makalöst svagt!
6. Oboy! Visste förstås exakt var jag var när jag passerade dammen. Att därifrån misslyckas så kapitalt är en bedrift!
7. Styrdes fel av terrängen. Fick skärpa mig för att komma rätt.
8. Ok
9. Ok
10. Lyckades inte hålla riktningen här heller. Kompass, kompass, kompass!
11. Kompass, kompass, kompass. Fattade i alla fall att jag hamnat fel och kunde rätta till.
12. Mediokert
13. Suck!
14. Bra!
15. Helt ok att ta stigen tror jag.
16. Insåg efter hand att det var en svår kontroll. Inget riktigt bra entydigt avbrottskriterie, vare sig uppe eller nere. Valde att gå upp och tog det försiktigt på slutet. Rädd att springa förbi.
17. Helt ok.
18. Sprang på, vilket verkar ha gått hyfsat fort. Näst bästa sträcktid av 49 spurtare. Men de flesta andra hade förstås sparat tid på smartare sätt under loppet.

Fy bubblan! Det här var jobbigt och inte så lätt. Svor lite under loppet hur kuperingen kunde beskrivas som måttlig. Men det kanske bara var min subjektiva upplevelse utifrån dagsform och oförmåga att springa i värme.
1. Banan började med en brutal stigning. Psykiskt lite jobbigt att röra sig i slowmotion när man vill komma igång med loppet. Avsikten var inte att komma upp hela vägen till grusplan, men det var kanske inte så tokigt. Men kontrolltagningen blev usel, tog en och en halv minut att stämpla. Delvis för att jag inte hade koll på vad jag skulle ha för kontrollpunkt. Inget vidare när läxan från igår var att jag skulle vara noggrannare just i kontrolltagningarna.
2. Så här i efterhand kan jag konstatera att det är strålande lagd vägvalssträcka med minst fyra rätt tydliga alternativ. Kortaste vägen finns förstås, men jag valde att springa väg en bit till vägkorsningen som ultratydlig avbrottspunkt. Därifrån fortfarande en utmanande avslutning. Kanonerna valde storstigen till höger, men intressantast tycker jag nästan är att börja direkt till vänster för att följa annan storstig till min korsning och därmed slippa den första rätt trassliga biten.
3. Inte så tokigt.
4. Vänster runt eller rakt på? Såg inte högervägvalet som nog inte var så tokigt. Valde vänster för att slippa några höjdkurvor. Genomförandet lämnade en del att önska. När jag väl rundade på stigen dök brorsans siluett upp en bit framför. Fredrik fortsatte på stigen och jag höll på att missa gula kärret som jag tänkte gå upp vid. Gjorde det ändå och prickade rätt punkthöjd. Stod ovanpå och tittade ner på andra sidan och svor över att skärmen saknades. Men den hängde där ändå.
5. Höll på att glida fel. Upptäckte det, men tappade lite tid.
6. Valde att gå söder om Kvarnsjön. Kanske inte hade behövt runda det sanka. Inte så vass andra halvan kunde valt effektivare väg, började bli riktigt trött. Men det ordnade sig väl hyfsat.
7. Ok
8. Började rätt, men så såg jag en annan löpare till höger. Måste bortse från sådant, åtminstone när jag egentligen tycker att jag har koll. Hittade tillbaka till linjen, men skulle lite längre än jag trodde. Rann iväg lite tid.
9. Hade någon liten idé om att runda vänster och närma mig kontrollen på stig. Men det blev inte så. Orkade hålla koll, utmattning till trots, men hade lite svårt att nyckla ut kartan i ringen.
10. Antog att det var nödvändigt att använda spången, men det kanske det inte var. Kartan redovisade inte riktigt stigarna tycker jag. Klättrade upp från stigkorset men hade lite problem att hitta rätt däruppe.
11. Trasslade mig fram i brandområdet. Det gick inte fort och jag var lite osäker på hur långt jag hade kommit. Tog tid att komma fram till skärmen.
12. Rätt ok.
13. Insåg att det skulle bli svårt, men orkade inte orientera. Tappade koll ganska snart men hoppades att det skulle lösa sig. Fanns väl egentligen rätt goda möjligheter att läsa in sig, men syrebristen var akut. Tappade loppet helt enkelt på grund av för dålig kondis. Till slut hittade jag min skärm men insåg att jag hade hoppat över en kontroll. Vet faktiskt inte om jag hade bytt ring på kartan eller om jag faktiskt trodde att jag hittade 13. Nåväl, lite tur ändå att otvetydigt få ett kvitto på var jag var för att ta nya tag.
14. Inte så svårt efter tidigare rekognosering.
15. Ähmenvaff, ska de ha upp mig på en kulle till, tänkte jag. Löste det väl någorlunda.
16. Undrade om kroppen skulle hämta sig till morgondagen. Tyckte där och då att det var lite väl offensivt att lägga en ultratuff långdistans andra dagen av tre.

Hade varken under eller efter loppet någon känsla av att det gick bra. Tvärtom tyckte jag att banan brutalt påvisade en av mina stora svagheter, nämligen noggrannhet i kontrolltagningarna. Resultatlistan blev en positiv överraskning och jag kanske måste ompröva loppet. Inga tiominutersbommar eller ens femminutersbommar är definitivt att räkna som en framgång.
1. Lite osäker direkt efter startpunkten, men sedan kom jag in i det och hade full koll hela vägen. Samtidigt som jag identifierade den limpformade kontrollhöjden såg jag en skärm i ögonvrån. Leende konstaterade att det inte kunde vara min. I samma andetag kom tanken ”tänk om det är det”. Vek av och kollade kodsiffran. Tog väl inte så många sekunder extra, men varför i hela friden gör jag så. Borde finnas en medicinsk term för sådant beteende. Tror att det kan stava FÅNTRATT!
2. Uffe stämplade nästan samtidigt Jag valde en högre väg och trots lite tveksamt anlopp var jag före till kontrollen.
3. Började kontrollerat, men sedan vet jag inte vad som flög i mig. Rättade till, men stod och tittade på fel sten. Av någon anledning ville inte fötterna springa neråt och riskera att tappa höjd, så det tickade sekunder innan jag till slut sprang ner och stämplade. Uffe där samtidigt, men det var det sista jag såg av honom.
4. Höll på att luras höger av terrängen, men insåg det och kunde avsluta utan problem.
5. Rätt bra, tror att det var smart att gå upp tidigt. Såg skärmen på långt håll.
6. Borde ha varit noggrannare med kompassen. Prioriterade kartan, men hade svårt att mappa den mot verkligheten. Kom tokigt och blev rätt orolig att minuterna skulle ticka iväg. Men insåg hyfsat snart ändå var jag var.
7. Tog det ganska försiktigt och hade någorlunda koll. Såg kontrollen uppe från höjden i ringkanten. Men så såg jag att den satt bredvid en halvstor sten och jag skulle ju ha en sänka. Hittade en sten längre ner på kartan och antog att det måste vara någon annan banas kontroll. Kostade minst en minut. Lite elakt att hänga en kontroll bredvid en sten som inte finns med på kartan (även om den var lite låg och korrekt bortvald). Klart udda bom. Mitt beslut att välja bort en skärm på grund av ett terrängföremål fast allt annat stämmer kanske inte precis kan kallas kalas. Ett högljutt FÅNTRATT kanske skulle kunna vara lite passande även här
8. Helt ok
9. Hade förstås varit bättre på linjen som trots allt torde vara kortaste vägen mellan två punkter. Men inga problem.
10. Funderade på om jag skulle springa i sankmarken eller uppe på höjden. Valde det senare men brast i genomförandet. Hade inte koll och hoppade helt enkelt att det skulle lösa sig av sig själv. Det gjorde det inte. Men jag kunde i alla fall läsa in mig och minimera skadan.
11. Inte lätt sista kontroll. Skärmen syntes knappt ens när jag kom ner i rätt lilla sänka och stod mindre än två meter ifrån. Fick hjälp av Enskede.
12. Återgälda tjänsten genom att göra henne uppmärksam på var målenheten hängde. Hon var på väg mot nästa snitsel på vägen. Något som jag själv mycket väl också hade kunnat få för mig. Det var inte precis övertydligt.

Slut med väderlyckan. Idag var det några grader varmare och det räcker för att min kropp ska packa ihop. Sen start hade definitivt varit att föredra. Kroppen kändes dock rätt bra innan start, men röra sig med fart ville den inte. Fick försöka hitta en lunk och koncentrera mig på att säker orientering. Inget dåligt koncept. Tack banläggarna för utmanande orientering tredje kvällen. De flesta år har det annars var rätt mycket löparbanor just tredje.
Resultatmässigt min bästa dag, bättre än en femteplats hade jag inte kunnat hoppas på. Skönt med stigande formkurva över de tre dagarna.
1. Tack vare 50 meters introt hann jag se möjligheten att gå vänsterstigen från startpunkten. Höll sedan på att göra bort mig lite halvvägs. Lite osäker i avslutningen och tappade sekunder på att gå upp på höjden höger om skärmen.
2. Dålig riktning på väg mot kraftledningen och gick höger om lilla sjön. Kunde i alla fall ta kontrollen säkert därifrån.
3. Tyckte att jag hade någorlunda koll i klättringen upp på höjden. Men ingen skärm där jag tyckte att den borde vara. Paniken nära, kände att inläsningsförmågan var nära noll. Ett förvirrat litet varv innan jag fick syn på skärmen precis där jag hade förväntat mig den från början. Märkligt.
4. Försökte använda både karta och kompass. Lite tvek, men det gick bra. Fick vända upp några steg i ringen.
5. Rätt ok. Försiktig.
6. Höll på att hamna lite mer höger än jag hade tänkt mig. Men inga stora problem.
7. Noggrann igen. Funkade.
8. Kanske lite väl försiktig.
9. Ganska bra koll. Sökte ögonkontakt med branten innan kontrollringen.
10. Ojojoj, identifierade detta som banans avgörande kontroll där minuterna lätt skulle kunna rinna iväg. Lyckades dock inte klämma fram någon annan plan än att springa uppepå, försöka hålla kol på riktning och avstånd och att jag skulle stöta på branterna drygt halvvägs för att därifrån ta nya tag. Orolig hela tiden och började misstänka att branterna endast var en from förhoppnings som inte skulle kunna rädda mig från katastrofen. Tog skeden i vacker mun och vek ner mot det avspärrade fältet. Så dålig att jag inte riktigt klarade att avgöra om jag verkligen var nära hörnet som jag hoppades. Det gick mycket tid i onödan där. Sedan erbarmligt långsamt och tungt att ta höjdkurvorna upp mot kontrollen. Priset att betala för att säkra kontrollplockningen som i sig gick utmärkt. Skärmen dök upp där jag ville ha den.
11. Hade egentligen en idé om att gå i dalgågen åt sydsydväst, men drogs mot kraftledningen. Inte fel. Försiktig i avslutningen och glad när skärmen dök upp.
12. En ren formalitet, men visare än i tisdags prioriterade jag noggrannheten.
13. Önskar att jag hade kunnat diska av vägen mot mål i ett kvickare tempo, men det fanns inte där.

Bättre än igår, men sämre än i morgon. Förvånad att dagen bjöd på något som verkar ha varit en ganska enkel högfartsbana med enkla kontrollplaceringar. Hur skulle man kunna veta det? Jag var helt inställd på noggrann orientering och att farten skulle vara underordnad.
1. Ähmenfyfan vad stirrigt. Skulle bara upp på stigen och vika vänster runt höjden för att ledas in via sankmarken. Vänsterviket blev för fjösigt, men sankt tyckte jag att det var så jag var nöjd. Noterade att riktningen inte stämde på en fläck, men ignorerade det. Hur korkad får man vara? Såg en skärm och sprang fram till den. Ren bonnröta att jag insåg att det var min trea. Enkelt därifrån, kunde begränsa skadan till avgjort mindre än två minuter.
2. Rätt bra. Det var inte riktigt lika enkelt i naturen som det ser ut på kartan.
3. Förväntade mig en enkel kortkontroll eftersom jag hade besökt den tidigare. Kände dock inte igen mig alls och sekunderna rann iväg lite i förvirringen. Fast inga stora problem.
4. Enligt plan. Fascinerad dock över hur snabbt en del halvsekelsgubbar springer.
5. En del tvekan för att hitta rätt bland stigarna. Varför då kan man fråga sig. En hel sjö som uppfångare. Gick långsamt uppför berget på andra sidan sjön. Nöjd över att pricka hyfsat.
6. Alltför tveksamt, men rätt.
7. Rätt ok, riktigt nöjd med avslutningen. Vek av stigen och hade full koll vägen in.
8. Planen var att söka stigen, runda på stig och bara plocka kontrollen. Fick ett infall halvvägs att gena på linjen. Det var trassligt och jag tappade tid på den kortare vägen. Värre var att jag inte riktigt visste var jag kom ut. La tid på att läsa in mig, men det blev fel ändå. Träffade brorsan vid kontrollen.
9. Ut på stigen jag kom ifrån och sedan upp på limpan bortom stigkorset. Väldigt snart såg jag skärmen på hur långt håll som helst. Försökte hålla fart.
10. Lång spurt utan behov av att flukta på vare sig karta eller kompass. Tyckte att jag höll bra fart. Men som sagt finns det gubbar som har en helt annan sprutt i benen.

Nej, tävlingsuppehåll är inte min melodi. Intressant att se hur det skulle gå. Även om träningsflitet gått på sparlåga sedan veckan innan midsommar så har jag ändå en god träningsvår i benen. Inte för att det spelar så stor roll när man inte kan orientera. Besegrad av brännässlor och en lucka i rymtidväven. Startade bland de allra första. Inte rätt ur ett resultatlisteperspektiv, men skönt att vara ensam i skogen.
1. Dålig riktning. Oroväckande eftersom hela min taktik för dagen gick ut på att hålla riktning. Men det ordande upp sig.
2. Vänster eller höger? Tyckte inte att höger var ett rimligt alternativ i skogen, men hemma i soffan känns det som det bättre alternativet. Jag genomförde mitt vägval någorlunda hyfsat. Vågade inte trycka på riktigt för att jag var osäker på hur sommarkroppen skulle reagera.
3. Med facit i hand skulle jag ha sökt stig till höger. I stället försökte jag på linjen. En utmaning fram till vägen på grund av brännässlor som fortfarande känns tydligt nästan åtta timmar senare. Försökte ta mig igenom så gott jag kunde. Blev vingligt och tog oändlig tid. I slutet valde jag att springa i ett dike för att undvika plågan. Dessvärre klarade jag inte att fokusera på orienteringen efter detta. Tappade riktningen och sprang upp på fel berg. Tog fem minuter innan jag fattade galoppen.
4. Började med bra riktning. Osäker ändå tog jag en onödig tvärförflyttning på vägen. Hamnade sedan märkligt till höger och fick leta mig fram sista biten.
5. Västra vägvalet kändes självklart även denna gång. Den här gången var det nog det också. Skulle inte ha försökt gena efter att jag nått stigen. Det kostade tid. Transporten ok.
6. Ok.
7. Å så var det dags. Valde att gå höger om det gröna. Men borde ha tagit stigen. Fastnade i svårframkomligheter och tappade tid. Resulterade i stress som bäddade för fortsättningen. Vek in rätt på otydliga stigen och skulle sedan bara vika höger och avsluta på linjen. Skall inte på något sätt svåra på det men utifrån min upplevelse var inte kartan bra här. Jag tyckte att jag vek höger innan stigen tog slut. Trots att det var tämligen mörkgrönt. Sedan blev det bara konstigt. Kompassen glömd och man kan inte beskriva det annorlunda än planlöst irrande. Fattade nada under låååång tid och kom till sans först tolv minuter senare. Tog kontrollen hyfsat därifrån jag då råkat ha hamnat.
8. Ingen optimal spurt. Var tvungen att stanna upp för att komma rätt.

Hahaha, vilket mörker! Verkligen noll flyt. Lockande att avfärdade hela kalaset med detta konstaterande, men det är knappast någon engångsföreteelse och riktiga orienterare ser till att ha flyt. Vad gör jag för fel? Undrar om man kan köpa sig lycklig? Vad kostar en flytväst nuförtiden?
1. Får skälvan av stigrik terräng. Klarar inte att hantera dessa myriader av stigar, välja rätt och avgöra huruvida just det jag har under fötterna är utritat på kartan eller ej. Klarade mig fram till det förbjudna, men strax därefter hamnade jag på fel stigsnutt utan en tanke på att det kunde hända. När jag sedan kom fram till den stora stigen stämde inte riktningen (bra koll, som just denna gång var kontraproduktiv. Vet inte hur jag tänkte, men fortsatte några meter innan jag kollade på kompassen och tog mig tillbaka till planerad väg. Vek av från stigen och höll hyfsad kurs. I ringkanten stannade jag upp skaffade mig överblick och såg till min förfäran en i mina ögon stor och tydlig näsformation till höger. Alltså precis en sådan min punkthöjd skulle ligga nedanför. Det blev en utflykt på en och en halv minut. Vad är lärdomen? Att jag inte skall lyfta blicken och skaffa mig ett större perspektiv? Knappast, bara lite oflyt.
2. Sprang rätt bra, attackvinkeln var slarvig, så jag passerade skärmen på några meters håll och sprang upp till ett par stenar som låg rätt nära varandra. Dessvärre saknade de reflex. Tog alldeles för lång tid med inläsningen, helt enkelt för att jag tyckte att stenaren låg betydligt närmare varandra i verkligheten än på kartan. Slarvig när jag vände tillbaka. Jag trodde fortfarande att jag skulle ha en sten och att den skulle ligga tydlig ovanför höjdkurvorna enligt kartan. Fredrik hävdade att det var en grop och kartan ger honom rätt. Även om inte jag såg det i skogen. Kontrollbeskrivningen var ett kryss, så det gav inte så mycket hjälp. Visade sig att reflexen satt dold nere och jag noterade vid stämpling något dörrliknande. Kanske till ett värn eller nåt. Därav krysset får man förmoda. En och en halv minut till spillo. Oflyt!
3. Lätt stressad av bommarna försökte jag ändå vara noggrann med riktningen. Trodde väl att det skulle lösa sig. Det gjorde det inte. Märkligt, jag vill minnas att jag visste exakt var jag var uppe på toppen i ringkanten nordväst om kontrollen. Antagligen tänkte jag bara springa ner och stämpla utan att rådfråga kompassen. Dålig riktning, kom för långt ner och sedan vandrade jag runt planlöst utan inläsningsförmåga. Drygt fem minuter tog det innan jag hittade rätt. Oflyt!
4. Nya tag! Noggrann nu. Passerade första tvärstigen. Kom fram till andra. Korrigerade några meter till stigkorset till vänster för att följa stigen till kontrollen. Såg ut som att man skulle kunna stå på stigen, sträcka sig och stämpla. Något förvånad blev jag av stigens riktning. Men jag var hundra på att jag utgick från rätt stigkors, stigen var jättetydlig och det fanns bara en möjlig stig på kartan. Fel! Precis dold under ringen, med samma krökning går ytterligare en stig. Helt omöjlig att se faktiskt. En udda banläggningsfälla. Knappt en minut tog det för mig att rädda situationen. Oflyt!
5. Inte ens jag kunde strula till denna sträcka, även om det fanns en liten klurighet när man skulle byta stig.
6. Längre transport först. Hade tappat fokus mot slutet när det behövdes. Tankarna flög iväg till annat. Några förvirrade ögonblick när jag försökte förstå vilken stig jag var på och välja vilken jag ville vara på. Sedan plågsamt långsam i själva kontrolltagningen. Tyckte inte att kartans höjdkurvor stämde med verkligheten. Men det gjorde de förstås.
7. Började bra, men blev som vanligt lite förvirrad av stigen.
8. Planen bra, transporten bra. Noggrann med attacken med hyfsad koll både på kompass och karta. Men ingen kontroll. Vet inte hur nära jag var, det kan inte ha varit många meter. Blev en riktig kanelbulle som väger in på i femminutersklassen. Oflyt!
9. Löpning följd av god kontrolltagning.
10. Löpning följd av god kontrolltagning.
11. Löpning följd av god kontrolltagning.
12. Löpning följd av god kontrolltagning. Nåja, det blev långsam gång uppför backen. Hade kanske varit bättre att söka asfalten med högervägvalet.
13. Löpning följd av god kontrolltagning.
14. Ingen vidare utgång, sedan rakt på.
15. Drog till med en spurt.

Luppen gick sönder på väg till start. Synd, den hade jag behövt några gånger.
1. Började i maklig takt på vägen. Precis när jag kommit in i skogen blåste Sara förbi på vänstersidan och jag fick därmed lite hjälp att justera riktningen.
2. Fick hjälp av lite lampor.
3. Försökte hålla riktningen. Lyckades någorlunda, men det var inte så tydligt på slutet. Var osäker på om jag kunde identifiera sankmarken. Trodde att jag fick branten och rundade den plus nedfallet träd, men det var inte den. Fick vända tillbaka några meter och stämpla. Brorsan var där och frågade om jag också varit vid fyran först.
4. Ok
5. Följde sankmarken. När jag närmade mig vek jag av lite och missade därmed stenen lite grann. Fattar inte riktigt varför kartan hävdar att den ligger en hjälpkurva upp.
6. Försökte hålla linjen. Hade lite tur och fick en lampa att gå på när jag kom upp på höjden i ringkanten.
7. Sökte stigen och vek av i böjen enligt plan. Men klättrade för högt och kom nära lilla huset. Tog mig neråt och mot kontrollen.
8. Förvirrade när jag kom ut på vägen. Min inre kompass visade 90 grader fel. Fick lite hjälp att hitta stigen över fältet. Lampor före i klättringen upp.
9. Såg inte högervägvalet på stig som hade varit det rätta. Siktade på stigkorset vänster om linjen halvvägs. Började hyfsat, men sedan tillbringade jag en evighet med andra fjärdedelen. Vet inte hur många små knölar jag vek runt i förväntan att nå kärret vars kant jag tänkte följa åt nordväst för att nå min stig. Men bakom varje knöl fanns en ny. Något märkligt med rumtiden där. Till slut nådde jag dock stigen och genomförde andra halvan rätt bra.
10. Nyttjade stigarna och följde ett par lampor sista biten till kontrollen.
11. Sprang på kompass. Plötsligt dundrade bröderna Sjögren framför mig, tror att de kom lite från vänster. Fast jag fattade inte att det var båda brorsorna. Men jag kände igen Henrik och följde honom upp till kontrollen.
12. Drog på linjen och tänkte att jag lätt kunde klafsa över stora sankmarken. Trasslade mig ner för en brant bara för att mötas av en sankmark som såg tät, trasslig och långt ifrån inbjudande ut. Vek vänster ut till stigen som jag borde ha sökt från början. Avslutningen blev lite chansartad. Jag vek av lite sent, men letade mig fram.
13. Inte någon vass inledning precis. Tog tid. När jag så småningom kom fram förvånades jag av att kontrollen var så pass långt ner. Dessutom tror jag inte att branten jag letade efter var något annat än en stig.
14. Bökigt! Men reflexen blänkt på långt håll så det blev i alla fall inte svårt att hitta.
15. Försökte nyttja stig fram tillgrusplan och väg. Valde vänstervägvalet och höll fast vid det trots att jag precis innan asfalten blev omsprungen av någon som valde höger. Anledningen till att jag valde vänster var att det såg enklast ut. Tyckte att jag sprang rätt bra. Stegade från vägkröken, men tänkte 10000-del. Vilken sopa jag är! Fixade sig hyfsat ändå. Stenen som visade sig vara ett hus låg längre ifrån diket än jag förväntade mig.
16. Ok trots att jag inte riktigt såg branten i ringen som jag tänkte styra in mig med.
17. Tveksam inledning. Fastnade ovanför en brant. Och tappade rätt många sekunder innan jag kom ner. Avslutade bra.
18. Stämplade före tre andra löpare som strax drog om mig. Jag förföll till att följa i deras spår och stannade först i slutet av fotbollsplanen då jag insåg att vi sprungit förbi sista kontrollen. Jag vände bara för att mötas av beskedet att enheten var stulen. Tron på mänskligheten fick sig en törn.
19. Lunkade i mål.

Suck! Men ändå en mycket trevlig kväll i skogen. Borde dock ha nöjt mig med korta banan och dessutom tagit med mig lite orienteringsfokus.
1. Bestämde mig för att inte luras med i övertempo utan att istället hitta en behaglig lunk. Väl medveten om att det rent placeringsmässigt inte är rätt strategi. Lyckades hyfsattycker jag även om det är snudd på omöjligt att inte dras med lite grann ändå. Kollade inte jättemycket på kartan, men hade koll på stigen vi korsade halvvägs och var rätt lugn med tanke på järnvägen som sista säkra. Blev lite förvånad när alla framför drog lite vänster när vi passerat järnvägen. Kollade kompassen och tog egen väg. Uppfattade det som snudd på grön sankmark och blev ännu mer förvånad när jag var tvungen att vika vänster för att ta kontrollen. Kändes som skev karta, men troligare är att jag inte klarade att ta ut rätt riktning.
2. Följde efter ett antal lampor, lite på avstånd. Ett avstånd som då och då växte och med det risken att tappa kontakten. Fick tulla lite på att hålla min egen lunk. Efter att vi lämnat stigen efter Rödmossen splittrades gänget framför i undergrupper. Nöjd med mitt vägval.
3. Tappade kontakten, men ute på stigen kom det lite nya löpare från olika håll kändes det som och jag hade lampor att följa runt sankmarken. Men löparen före mig tappade till de framför och jag hade inte ork att gå ikapp, förbi och täta luckan. Så framme vid kontrollen hade jag bara en lampa före.
4. Inga problem.
5. Borde ha dragit söderut till stigen uppe på höjden. Det var nog egentligen planen. I stället hamnade jag på linjen. Ensam i mörkret gick det nu plågsamt långsamt. Försökte dra mig till vänster, men naturen stretade emot. Blev mer och mer säker på att jag förr eller senare skulle hamna i det gröna. Det gjorde jag också, men inte det gröna jag trodde, varför jag pinsamt drog åt fel håll några meter på stigen som jag till slut kom ut på. En blick på kompassen och jag fattade både att jag sprang åt fel håll och vilken stig jag var på. Korsade storstigen och plötsligt kom en lampa från vänster ut framför mig. Jag fick lite draghjälp i löpningen, men valde att lämna stigen upp mot kontrollen klart före min hare. Trots att jag letade efter två stenar och inte en brant stämplade jag före.
6. Satte av på kompass och tänkte studsa på stigarna vänster om strecket. Men när jag kom till första stigen som jag bara skulle korsa gick den 90 grader mot vad jag förväntat mig. Kliade mig i huvudet tills jag såg att 5:an på kartan var konstigt ritad. Upp-och-ner faktiskt. Suck! Bara att vända. Det nya utgångsläget resulterade i en ny plan via golfbanan, trots att det såg ut som en lång omväg. Förvirrades av en stigkorsning som inte fanns redovisad på kartan. Letade mig rätt och genomförde resten av sträckan helt godkänt. Nöjd att jag inte valde att attackera från stigen söder om kontrollen genom det gulgröna.
7. Började kontrollerat att runda uppe på höjden. Hade god kontroll, men så började jag tänka på annat. Plötsligt visste jag inte alls hur långt jag hade sprungit. Vek höger, men med osäkerhet i tanken gjorde jag bort mig. När jag skulle ta nya tag struntade jag antingen helt i kompassen eller så lyckades jag med konststycket att vända på kartan igen. Vet faktiskt inte vilket. Hittade en sten bredvid en höjd som jag tyckte skulle vara gul. Fick dock ingen sten på kartan att stämma så, inläsningen misslyckades. Drog lite på måfå tillbaka mot 6:an trodde jag. I verkligheten var jag på väg åt ett helt annat håll och närmade mig faktiskt kontrollen. I det läget upptäckte jag att kompassen och jag hade helt olika uppfattningar om verkligheten. Slog en flukt på klockan och insåg att brorsan redan måste ha väntat en stund vid bolen. Förvånansvärt enkelt beslut att avbryta, söka mig mot storstigen norrut (jag visst ju inte riktigt var jag var) och ta spåret till mål. Vi hade i alla fall tur med vädret.

1. Startproceduren funkade felfritt. Några meters löpning och därefter kraftig uppförsbacke. Det blev till att gå, men det gjorde i princip alla andra i min närhet också. Höll Henriks rygg någorlunda. Väl uppe satte gänget fart, men inte jag. Inga resurser fanns och jag tänkte att det skulle bli en lång kväll. Genade lite i stighörnet, men oklart om jag tjänade nämnvärt på det. Lite märkligt kan jag tycka. Hade koll fram till kärret, med ett litet eget spår, men sedan lät jag orienteringen ersättas av att följa lampor. Förresten tårades ögonen och jag hade rejält svårt att läsa kartan. Kom till fel gaffel trodde jag, fast det var inte så utan en kontroll från annan bana. Chansade och chansade fel. Den kroken avgjorde i stort i vilket skikt i resultatlistan jag landade i.
2. Tog det lite piano, men rätt.
3. Ut på stigen, följde den bra till hörnet och vek in i rätt riktning. Men när samtliga lampor inklusive brorsan vek vänster stod jag inte emot trots att jag undrade vad de höll på med. Fel gaffel och en tvekande, långsam räddning.
4. Ok
5. Ok, fast ut till stigen åt vänster hade varit ett möjligt vägval.
6. Bra start ut på stigen. Hade ett par lampor före när jag vek av densamma, men de försvann i mörkret i högre fart, så det blev egen väg mot kontrollen. Kom lite snett, men fattade det.
7. Ut på stigen. Några före vek av efter uppförsbacken, för tidigt tyckte jag och fortsatte. Insåg inte att de kunde ha en annan gaffel. Min väg funkade även om jag fick ta det piano på slutet.
8. Återigen ut på vägen innan attack.
9. Ok, flera lampor här.
10. Hamnade i ett tåg. Hade faktiskt lite koll uppe på kontrollhöjden.
11. Sprang höger om tåget för att runda det gröna, men de anslöt och jag föll in i ledet. Hade inte precis örnkoll när vi passerade sista vägen upp mot kontrollvägen. Fick ett infall att gå vänster, vred på huvudet och såg alla andra lampor på väg till höger. Kunde följa dem till kontrollen, men tappade mer än 20 avgörande sekunder.
12. Ökade farten i ett försök att komma ikapp någon av dem före. Passerade en gubbe och la mig i rygg på en annan. En yngre förmåga blåste om. Ingen egen orientering.
13. Tog ytterligare en position efter stämpling och fortsatte i överfart med mina mått mätt. Det var betydligt längre än jag hade räknat med. Jobbigt! Kunde i alla fall passera ytterligare en konkurrent innan stämpling.

Hävdade i bilen hem från Härjedalen att mina ben inte blir trötta av en vecka på telemarkslagg. Tveksamt skryt må jag erkänna.
1. Drog iväg på stigen med bara en flyktig blick på kartan. Funderade lite smått vilken av stigarna jag sprang på. Har ingen aning om hur tankarna gick, men jag vek strax höger och trasslade mig ner för en brant. Blev stillastående och undrade var i all sin dar raden av branter som tornade upp sig på min vänstra sida kunde finnas på kartan. Till slut insåg jag att vattnet inte alls såg ut som den borde och fattade var jag var och vad jag hade gjort. Vände längs stigen och insåg att jag skulle komma tillbaka till startpunkten. Plötsligt, utan någon som helst förvarning valde min kreativa sida att vakna till liv. Just där och då var upplevde jag det som en lysande idé. Helt skamlöst tog jag två steg vänster, tömde pinnen för att därefter startstämpla på nytt. Ungefär som om jag tog en kontroll i farten. Man kan väl jämföra det med att slå första bollen på första tee out-of-bounds, muttra lite, pegga upp på nytt och hänvisa till Mulligan. Men redan innan jag lämnat triangeln sköljde den moraliskt förkastliga vidden av mitt fusk över mig och jag fick tråckla mig genom resten av banan med skammen hängande i hasorna. Klarade ändå andra försöket på första kontrollen hyfsat.
2. Tog det varligt.
3. Ner till bron. Ingen fart på vägen. Kontrolltagningen såg enklare ut på kartan än den var.
4. Kom inte i något bra stråk, fick göra en tidskrävande sidoförflyttning för att komma bort från tomterna. Kontrolltagningen ok.
5. Missade riktningen ner till vägen, blev passerad och därefter frånsprungen på vägen. Stapplande klättring uppför, men bra kontrolltagning, trots att jag mötte brorsan som förvånad undrade hur jag kunde vara bakom. Han var lyckligt omedveten om mitt pajasfusk i inledningen.
6. Bökigt på marken andra halvan. Fastnade ibland fallna träd.
7. Hade nog tänkt att dra på linjen, men det gick ändå någorlunda som det blev. Trasslig kontrolltagning på grund av bäveraktivitet. De förvuxna gnagarna seglade inte precis upp som favoritdjur just denna förmiddag.
8. Fortfarande rejält trassligt. Försökte hålla mig på något stigliknande, men det var inte lätt. Blev lite förvånad hör högt stenen låg.
9. Rätt bra, hade draghjälp.
10. Tyckte att jag tog kompassen till hjälp när jag lämnade vägen för att bara springa upp och stämpla. Läste dessutom stenskravel och punkthöjderna till höger. Valde därför att ignorera min ledsagare och tappade en minut.
11. Grovorienterade bara. Hade diket som en medveten väckarklocka. Tyckte att jag identifierade den vida sänkan i ringen bra, men misslyckades ändå med att spika kontrollen. Dåligt.
12. Sämre! Höll inte riktningen och fick för mig att det var grönt där kartan lyser vit. Hittade en skärm och sprang upp på fel höjd innan jag letade mig rätt.
13. Rätt ok, men inte snabbt.
14. Dito

7 km en vanlig vardagskväll kändes långt. Särskilt som erfarenheten skvallrade om att startfältet på Nattugglan är rätt starkt med mina mått mätt.
1. Mycket riktigt drog gänget iväg i god fart. Från andra startled var jag klart sist innan vi nått startpunkten. (i alla fall av de som var på plats och hörsammade startsignalen). Ändå hade jag inte ens börjat titta på kartan. Följde gänget och när de dök in i skogen var jag inte bara sist, hade en sisådär 20 meters lucka framåt. Min i skogen uppför tog det hela en annan vändning. Folk gick förstås, men rätt långsamt också. Kunde utan att anstränga mig täppa luckan. Säkrade var jag var med min lupplösning och gick rakt på. Även om det var gafflat kände jag att jag inte var sist längre.
2. Inte riktigt min förtjänst, började med att följa några lampor. Men när de sedan delade sig valde jag höger i ett försök att undvika branterna. Tror att det var rätt bra. Väl nere på vägen försökte jag hänga på de jag såg före. Funkade hela vägen. Hade lite tur i kontrolltagningen, trodde att jag skulle längre ner. Enligt Winsplits var jag i detta läge 10:a, med två tredjedelar av fältet efter mig. Men det hade jag förstås ingen aning om.
3. Följde de framför, blev omsprungen av ett par gubbar, men tyckte att jag klarade mig hyfsat.
4. Lång transport, försökte hålla något som kanske kan kallas fart. I backen upp gick Henrik förbi. Klart förvånande. Antog att han bommat i inledningen. Stämplade precis efter Henrik, fortfarande på övre halvan i fältet.
5. Orkade inte hålla Henriks rygg uppe på höjden. Nerförsklättringen ren katastrof. Blev omsprungen av en dam och en herre och tappade 50 meter p å25 meters förflyttning. Den plöjda åkern blev en mardröm. Det gick bra i början, men sedan började leran byggas på som vikter på skorna. Kom knappt över på andra sidan och alla andra rörde sig fortare än jag. Trött i backen uppför. Tog ett lite eget stråk, men det gick bra.
6. Ok, hade en lampa före som hjälp.
7. Försökte hänga på, kartläsningen orkade jag inte riktigt hålla i, men stannade till och säkrade ett par gånger. Funkade, fortfarande en tredjedel av fältet bakom mig.
8. Här var jag trött. Försökte hålla den bortflyende rygg jag hade. Kom ett par nya bakifrån. Orkade inte läsa kartan. Men så stannade de till framför och jag skaffade mig lite koll. Visste var jag gick upp på höjden till vänster en bit innan kontrollen. Började följa den på högra kanten för någorlunda sund kontrolltagning. Men så blänkte det till ner till vänster och dessutom var ett par lampor på väg dit. Integriteten fick stryka på foten och jag tuffade ner till fel gaffel. Inga problem jag vet snett höger för att plocka rätt kontroll. Men när det var platt där och jag inte fick något nytt blänk övergav jag utan att blinka all historik. Varför gör jag det klassiska misstaget? I stället fick jag för mig att jag kanske var någon annan stans. Drog vänster och så småningom en båge runt. Fem minuter åt skogen där och då, men totalt betydligt mera. Utan bom hade jag antagligen kunnat få hjälp md både farthållning och navigation resten av banan.
9. Trassligt nerför mot vägen. Väl där ville jag inte trampa lera (antog utan att kolla så noga att det var plöjt). Såg istället väg och asfalt till höger, även om en det var lite utanför tävlingskartan. Snittet gick norr om texten ”Gatmötet”. Höll på att trassla till det i bostadsområdet (även där utanför kartan) och vände bort 20 sekunder på ren osäkerhet. Kontrolltagningen inte skarp, osäker och tidskrävande.
10. Började lufsa genom skogen, men så bedömde jag att det var helt rimligt att söka asfalt söderut, trots omvägen och trots att det återigen var utanför kartan. Ett staket satte dock lite käppar i hjulet så det blev sämre än jag föreställt mig. På transporten gick en yngre förmåga ikapp och förbi och hjälpte mig att hålla lite fart. Jag trasslade dock till det för oss bland byggnaderna på slutet. Tur att de tär långt till sprintsäsongen.
11. Försökte hänga på lite i spurten, men utmanade inte.

En helt annan kropp än i söndags. Den här kunde jag jobba lite med och lura till någon form av framdrift. Skönt!
1. Med tanke på söndagen bestämde jag mig för att ta det lugnt i starten uppför backen. Ganska snart insåg jag dock att det fanns andra som tänkte ta det lugnare ändå, så jag gick ut på högersidan bland de tända marschallerna (varför nu de skulle vara där när man släpper 137 gubbar i masstart, samtliga med kraftfulla pannlampor). Hann väl inte direkt med att läsa kartan, utan försökte hålla någon slags position. Uppfattade fältet som rätt utspritt på bredden i det trassliga gröna. Hade någorlunda koll när jag kom upp på höjden och visste att den första skärmen inte kunde vara min, men stannade ändå till. Som vanligt förundras jag över denna typ av gaffling i längsled som bara har möjlighet att lura halva gänget, om ens det i detta fall. Men ok de spred ju i alla fall ut deltagarna en del.
2. Försökte ta rygg på lamporna före, som var just en bit före. Gled mer åt vänster än majoriteten tror jag, men rättade till.
3. Rakt på, men här gick gafflingarna ihop. I platt terräng med en ensam SI-enhet så tillämpade arrangören alltså spridningsmetod genom köande. Eller köande förresten, snarare som ett gäng hyenor kring en alldeles för liten köttbit. När jag väl lyckats stämpla och försökte ta mig ur gröten försökte en medtävlare bokstavligen gå rakt igenom mig för att nå stämplingsenheten. Jag kan ha undsluppit mig ordet ”idioter”. Pluralet kom av sig självt. Lustigast tycker jag är de som uppenbarligen kommer fram till kontrollen efter sådana som redan står och väntar och ändå skall försöka sig före. Undrar om de tänker att det är en del av sporten och känner sig nöjda om de bufflat sig före ett par motståndare?
4. Försökte hålla riktning och ligga på en bra höjd. Det verkade rätt tidigt som att en del drog mer vänster, mer uppåt, men jag gjorde rätt. Men för mycket fokus på att sätta fötterna och för lite på att hålla koll på avstånd. Började bli osäker vred på huvudet och fick ett blänk ovanför. Egentligen var jag rätt säker på att det inte kunde vara min, men tog mig ändå uppåt för att titta. Sean i stället för att återgå till ursprungsplanen började jag klura. Halvannan minut hade jag kunnat kapa med lite bättre skärpa.
5. Lampor före. Här var det också lite kö, men välordnad på rad. Antingen andra människor eller så hade folk lärt sig. Självklart gick det snabbare för alla inblandade, men å andra sidan fick ju ingen tillfredsställelsen av att ha trängt sig.
6. Ut på rakan, samtliga före höll högre fart än jag. Klarade mig bättre på den mindre stigen andra halvan och ännu lite bättre in mot kontrollen.
7. Försökte hålla fart, ingen egen orientering.
8. Ett led i alla fall fram till elljuset, jag fortsatte rakt på. Det var inte alla som gjorde så jag tjänade placeringar trots tvekan in mot kontrollen.
9. Tog egen och ganska bra väg första tredjedelen till bukten på elljuset, helt enligt plan. Väl där misslyckades jag dock med att hitta stigen jag sökte. Blev lite förvirrat ett tag innan jag kom på rätt spår igen. Lyckades på den följande stiglöpningen inte närma mig lamporna en bit före, snarare tappade jag. Men bra jobb i skogen mot kontrollen så efter stämpling hade jag kontakt med ett litet gäng igen.
10. Lite trött här så tempot gick ner, men hyfsad koll och rakt på.
11. Försökte hänga på. Fick gräva en del.
12. De runt omkring började tydligen också krokna. De fastnad lite innan stigen, jag gjorde ett microvägval, tryckte på och var plötsligt först ut på stigen i min lilla grupp. Det dröjde faktiskt ett tag innan någon gick om, men det kanske var folk som kom bakifrån med bom i bagaget, för de höll ett klart högre tempo. Avslutningen bra.
13. Här spred det sig en del, men jag insåg ändå inte att det var gafflat. Tänkte bara att några verkade springa tokigt. En del förvirrade lampor i skogen. Jag bet i och förberedde mig mentalt på slutkampen.
14. Passerade någon som jag tidigare hade haft jobbigt att följa in mot kontrollen och minskade gapet till nästa.
15. Tänkte inte tappa någon placering från sista. Det gjorde jag inte heller, men jag plockade en.

Idag hade jag inte kroppen som eliten kan haspla ur sig. Det blev en långsam historia och som vanligt när man blir trött orkade inte hjärnan orientera. Bedrövligt på alla sätt, men förhoppningsvis var det något som drevs ut. Kände mig i alla fall piggare en på länge på eftermiddagen.
1. Började i optimistisk fart. Lite bökigt under fötterna att runda vattentornet.
2. Trampade på rätt bra.
3. Upptäckte på vägen ner mot ängen att brorsan som startade efter var före. Men vi sprang olika banor så jag antog att han inte varit vid vattentornet. Tyckte att jag sprang på rätt bra, men kom inte närmare. Efter Uggleviken valde jag höger, trodde att Fredrik som följde stigen i norra ängskanten kanske hade en annan kontroll. Men han stämplade före och hade nog utökat avståndet.
4. Fortfarande efter fast jag genade genom det gröna och Fredrik ändå han stämpla en kontroll och runda. Vänster. Ute på stora ängen drog han vänster uppenbart inte dit jag skulle. Precis här fattade jag att det skulle bli ett riktigt segt lopp. Minskade farten, men försökte ändå hålla i någorlunda. Inga problem med kontrollen.
5. Hehe, ut på asfalten och gjorde upp en fin plan. Men så började jag tänka på hur jobbigt det var. I rent önsketänkande öppnade jag en grind och sprang in bland husen. Svårt att förklara hur i hela friden jag kunde få för mig att jag var uppe vid Lappis. Nåväl, genade lite bland husen och transporterade mig en bit innan jag vek upp i skogen. först då började jag inse att ingenting stämde. Men det tog sisådär två och en halv minut innan jag insåg vad jag hade gjort. Inte kul för en utmattade själ. Därifrån gjorde jag väl en hyfsad insats om man bortser från att jag inte hade någon fart alls uppför, och det var mycket uppför.
6. Inte rätt vägval. Klättringen nerför branterna var vådlig och tog rejält med tid. Bäst hade nog varit att springa ner vänster rätt tidigt.
7. Ok.
8. Tänkte gena och ta kontrollen lite på måfå. Hjärnan funkade inte. Kostade ytterligare två och en halv.
9. Trivialt med det vägvalet.
10. Tänkte gena på linjen sista biten, men blev osäker på om det gick att komma över diket.
11. Oboy, inget fokus. Tyckte att jag borde klara att ta kontrollen genom skogen. Hade jag kanske gjort också om jag bara struntat i alla stigarna. Nu blev det rejält förvirrat.
12. Ok
13. Ok
14. Använde inte kompassen och blev lurad av kartan i kombination med ett par som satt och fikade. Jag var helt säker på att de måste ha suttit i det vita lilla området innan kontrollen. Att de skulle sitta i grönt kunde jag inte ana. Särskilt inte som det var en tämligen öppen liten häll där de slagit sig ner. Inte grön på något sätt faktiskt. Men när jag zoomar in i Livelox är det faktiskt ett grått fält insprängt i det gröna. Det hade jag inte sett på tävlingskartan hur många luppar jag än hade tagit i bruk.

Har nog inte upplevt det vara så här svårt att läsa kartan tidigare. Alltså rent fysiskt. Mörkret gjorde väl sitt till, men man kan ana att det så småningom kommer att behövas ett optikerbesök.
1. Försökte att inte lockas med i ett alltför brutalt utgångstempo, men samtidigt hänga med. Endast vaga begrepp om kartan. Vägvalet att runda vänster på stig såg jag inte alls trots att det var någon enstaka som drog ditåt. I backen upp mot kontrollen plockade jag några passeringar. Kom till rätt gaffel och tyckte att jag låg hyfsat till någonstans mitt i fältet kändes det som.
2. Tog ett eget vägval till höger för att få några steg på en stig. Betalade sig inte för det blev trassligt under fötterna när jag skulle byta riktning. Kom in i ett stråk med lampor en bit framför, men kom till fel gaffel. Hade någorlunda koll på var jag var, men stannade till och försökte säkerställa det. Det stämde och jag kunde enkelt fortsätta till min gaffel.
3. Men med det rätt beskedliga tidstappet var jag nu avhängd. Alltså helt avhängd, ingen lampa framför att nyttja som fyr. Antar att det fanns några bakom, men det hjälpte ju inte mig. Skärpte mig och tog kontrollen längs linjen.
4. Fusk! Idén var att söka asfalten västerut. Men jag tappade riktningen i den bökiga nedförsklättringen och fann mig plötsligt på fel asfalt. Insåg att jag måste ha passerat tomtmark på vägen dit, men hade inte uppfattat något i terrängen som tydde på det. Det var bara att gilla läget och fortsätta. Transporten ok med lite tvek. Missade i kontrolltagningen. Inte tillräckligt noga.
5. Tyckte att jag hade hyfsad koll, men så glimmade det till norr om mig. Sprang dit för att upptäcka att det var fel gaffel. All historia bort från medvetandet. I stället konstaterade jag att gafflingen hängde i en tvåstegsmosse. Försökte förtvivlat hitta en rimlig sådan på kartan utan att lyckas. Berodde på att det viss var en grop. Så det blev en liten sväng innan jag kom rätt.
6. Inga problem.
7. Idén var en högerbåge. Stämma av grus- eller asfaltsplanerna före och efter kyrkogården och gena lite på den västraste stigen i området. Efter misslyckad utgångsriktning och felaktig tolkning av asfalten jag kom fram till så blev det fusk igen! Skogsfliken jag tog mig igenom var tomtmark ☹. Kunde konstatera det efter att ha kommit ner till huset. I stället för att utnyttja detta fusk och springa vägen rakt mot kontrollen återgick jag till min ursprungsplan och drog snett bakåt till den västra vägen. Kändes ur fuskperspektivet lite bättre på något sätt. Avslutningen kunde ha varit bättre både i vägval och genomförande, men jag letade mig fram.
8. Misslyckades med att ta mig ut till kröken på asfaltsvägen. Obegripligt dåligt faktiskt. Men det följdes av något värre. Inne på skogsstigen nedanför kontrollen var mitt avbrottskriterium stigen som kom in från vänster. Såg den, men tyckte att den kom alltför tidigt så jag fortsatte dubbla sträckan, hehe! När det inte kom någon stig vek jag upp på måfå som om jag var där jag skulle ha varit om jag följde planen. Ingen kontroll. Bestämde mig för att gå uppåt även om jag visste att det var för högt, helt enkelt för att hitta något att läsa på. Tog närmare sex minuter innan jag så småningom kunde stämpla.
9. Rätt ok, passerade en medtävlare under sträckan.
10. Började bra och stämde av höjden drygt halvvägs. Men där fick den magnetiska kompassen ge vika för min inre usla riktningskänsla. Blev en liten krok och jag stämplade efter Skarpnäck.
11. Undrar om det inte varit rätt att söka asfalten till höger för att så småningom passera starten och attackera kontrollen från söder. Men inte så kul. Jag tyckte att jag skötte mig hyfsat till klättringen upp på den stora höjdlimpa kontrollen låg på. Sedan blev det lite förvirrat när jag trodde att jag följde stigen utan att få det att stämma riktigt. Tror inte att karta var helt uppdaterad där. Eftersom jag inte var på stigavsnittet som finns på kartan kom aldrig stigböjen där jag tänkte vika av mot kontrollen. Får vara nöjd med min känsla som först fick mig att vika ändå och sedan varnade för att jag höll på att traska både för långt och för långt åt höger.
12. Tog mig ner på stigen och valde att runda grönområdet.
13. Stapplade i mål. Tuff bana en onsdagskväll måste jag nog tillstå.

Inga kontroller i Livelox, så det här blir lite svårtolkat.
1. Drog iväg i hyfsad fart. Insåg ganska snart att jag borde hålla lite koll och såg till att göra det. Allting stämde hela vägen. Så kom ett infall när jag skulle stämpla. Idag skall jag kolla kodsiffror! Vek upp kartan lite grann och hittade 83 högst upp i tabellen. Fan också! Det står 70 på enheten. Förvirrad drog jag en liten sväng läst intensivt och kom fram till att det ändå måste vara rätt. Drygt två minuter senare stämplade jag. Visade sig att kontrollbeskrivningstabellen var uppdelad i två. Kontroll 13 med kodsiffra 83 stod högst upp i andra delen. Resten av loppet tyckte jag synd om mig själv. Att Sintram skulle straffa mig för att jag bestämde mig för att kolla kodsiffror kändes grymt orättvist. Har ännu inte lyckats förstå sensmoralen i detta.
2. Inga problem
3. Tog mig fram på lite svårsprungna stigar. Inga problem att hitta rätt.
4. Lite udda med en kontroll inne på en tomt. Men inga problem. Avstod vätskan som föredömligt serverades.
5. Mest transport. Ikapp brorsan som jag utan kontrollsiffredebaclet hade kunnat stämpla före vid min etta.
6. Höjdkurvorna såg trasliga och jobbiga ut. Bestämde mig för att runda. Av okänd anledning valde jag att runda vänster. Om man skulle runda hade nog höger varit et bättre alternativ. Men tveksamt om det hade slagit rakt på.
7. Rundade vänster igen. Den här gången var det inte så dumt.
8. Inga problem.
9. Tappade fokus i kontrolltagningen. Kostade en halvminut.
10. Inga problem.
11. Inga problem.
12. Inga problem.
13. Tänkte egentligen nyttja stigen som gick NNV från tee, men tog ett par steg fel. Men det gick bra ändå.
14. Inga problem.
15. Ok.
16. Äsch, tappade fokus och glömde planen. Fick börja om och missade ändå i kontrolltagningen.
17. Onödigt mycket tvek och kartläsning till målet. Anledningen var en viss ängslighet efter klåperierna innan.

En fantastisk vinterdag. Bara snön som saknades. Tur då att Vinterserien finns!
1. Väntade ett tag med att starta för att släppa iväg Lasse som sprang samma bana. Följde stigen och märkte plötsligt att jag sprungit för långt. En väckarklocka att hålla fokus!
2. Bra bortsett från att jag stod på öronen vid kontrolltagningen.
3. Inget att bråka om.
4. Borde ha gått på linjen inledningsvis i stället för att trassla ner till stigen. I övrigt helt ok.
5. Planen var att runda vänster. Utgången ser bedrövlig ut, men det var något liggande träd som styrde. Några steg på stigen och sedan fick jag infallet att jag kunde klafsa över sankmarken. Sagt och gjort. Kompassen var nog inte med i matchen för jag trodde att jag gick nära linjen. Jag läste väl in mig efterhand, men hade egentligen inte någon riktig plan för kontrolltagningen, delvis på grund av jag inte följde ursprungsplanen. Möjligheterna var dock goda innan jag återigen måste ha tappat kompassen. Kom ut på stigen höger om det gröna och istället för att säkra ett nytt anlopp ordentligt vände jag bara upp och in i det gröna med en from förhoppning att det skulle ordna sig. Träffade på Peter, men han irrade också. Till mitt försvar tycker jag dessutom att det gröna väl kunde ha varit mera utbrett på kartan. Upplevde att det var lika grönt runt den större sankmarken som jag kom till två gånger. Stämplade ett tag efter Peter (vi kom från olika håll) och när jag tittade upp var han redan spårlöst borta.
6. Helt ok, kontrolltagningen kunde varit vassare. Var uppe på höjden i onödan.
7. Efter en annan löpare till stigen. Märkte att Peter var bakom. Vass avslutning, rakt på.
8. Bra fram till kraftledningen, men sedan vek jag av fel vilket så småningom resulterade i en rätt trasslig transport längs med det inhägnade fältet. När jag kom till hörnet på detsamma var Lasse framför. När han korsade vägen valde jag en sidoförflyttning på densamma. Slarvade sedan när jag skulle gena mellan stigarna, men avslutade bra. Peter kom från vänster när jag stämplat.
9. En katastrofal utgång. Kom ner på storstigen och kunde korrigera därifrån.
10. Bökade mig fram, hade nog gått att välja en något snabbare väg. Fick Peters väggtavla på slutet.

Jo jag vet att Vinterserien är ett enklare träningsarrangemang och att man får vara glad för att folk arrangerar. Men man pröjsar ju ändå en slant. SI-enheter som inte har rätt tid och avsaknad av kilometertid ger inga pluspoäng i min bok. Att någon ansträngt sig för att lägga in en störande reklamruta i Livelox kanske man kan imponeras av, men om man samtidigt struntar i att lägga in banan så finns det en påtaglig risk att jag blir lite gnällig. Det blev jag förresten redan under arrangemanget på grund av köandet och köhanteringen. Detta trots att hjältinnorna som hade den otacksamma uppgiften att hantera kön gjorde det bästa av situationen.
1. Hittade ingen bra väg första metrarna, men kom ut på stigen. Tänkte sedan ta stigen ner mot vattnet, men ändrade mig efter ett infall. Ville inte tappa höjd och tog mig i stället uppåt. Det var inte bra. Fick se Henrik som startade efter ånga förbi på lättlöpt stig nedanför innan jag trasslade mig ner. Sedan fick jag se Henrik ånga på lite långt. Själv vek jag upp och tog kontrollen, en smula hjälpt av brorsan som kom uppklättrandes.
2. Tillbaka till stigen efter Fredrik. Men när han vek vänster för att runda hela stora sankmarken, fortsatte jag fram. Gick rätt bra. Efter masten kom Henrik ikapp och förbi. Borde ha gått snävare mot kontrollen, men då hade jag kanske inte fått se Henrik återigen ånga på för långt, den här gången klart söder om kontrollen.
3. Mötte Fredrik som antagligen hanterat stigarna rätt bra. Tveksam avslutning, men letade mig fram.
4. Rätt bra genomfört om man bortser från avsaknaden av fart. Men i kontrolltagningen la jag för mycket fokus på andra löpare i skogen och vad de möjligtvis skulle hitta i stället för att köra mitt race. Dessutom misstog jag stenen nordost kontrollen för en brant, vilket gjorde att jag inte letade efter rätt formationer i terrängen. Sedan misslyckades jag med att se skärmen i förstaläget. Därefter försökte jag förtvivlat läsa sankmarken som den var ritad med dagens något blötare situation. Toppade med att trampa på kontrollen utan att se den innan jag kunde vända tillbaka från nämnda sten och stämpla. Två minuter åt fanders.
5. Inga problem, hjälp av andra löpare.
6. Inte så mycket att bråka om. Sprang i hasorna på en dam. Klarade mig bra uppför, men tappade utför. Sydväst om stora sankmarken var det lite svårt att se stigen. På slutet tog jag lite bättre vägval, men slarvade bort det lilla försprång jag skaffat mig i ringen.
7. Helt ok.
8. Valde elljusspåret, tror att det var rätt trots att jag inte mäktade med någon tempoväxling att prata om.
9. Ok

1. Fattade först när jag såg Liveloxkartan att jag fuskat och dragit rakt över tomtmarken. Till mitt försvar var trycket på tävlingskartan långt ifrån lika tydligt. Jag hade inte en tanke på att det kunde vara grön tomtmark, läste det som öppen mark, alltså samma färg som fältet i vars hörn startpunkten låg. Suck!
2. Helt ok
3. Tänkte att jag skulle minimera grönrastret genom att runda lite på vägen. Tappade antagligen tid på det.
4. Trodde att det bara gällde att hitta diket och följa det åt rätt håll. Misslyckades och tappade tid. Måste ha en tydligare taktik och genomföra den bättre.
5. Bra
6. Bra
7. Bra
8. Ok, men inte hundra koll på slutet.
9. Bra
10. Bra
11. Lite snett in i ringen.
12. Valde at söka vägen. Hickade sedan till när ett staket hindrade ingången till skogen. Försökte förtvivlat avgöra om det var tvåstrecksstaket eller om det var passerbart. Kom fram till det senare och dessutom var det nedtrampat på ett ställe, så det blev enkelt. Lite knepigt att hitta en väg över bäcken.
13. Försökte hålla fart i långspurten. Knappast imponerande.